Forskning
med fokus på människa och natur i världsunik nationalstadspark
Inom
ramarna för Millennium Ecosystem Assessment samarbetar naturvetare
och samhällsvetare vid Stockholms universitet för att
kartlägga vilken nytta världens första nationalstadspark
gör för stockholmarna.

Nationalstadsparken har 15 miljoner besökare varje år.
Nästan hälften av stockholmarna besöker parken minst
en gång i veckan. Foto: Jakob Lundberg
Inte ens stadsbor klarar sig utan naturens förtjänster
och då handlar det inte enbart om naturupplevelser och kultur.
Stadsnära ekosystem bidrar dessutom med oumbärliga tjänster
som rening av stadsluften, bullerdämpning och dränering
av dagvatten.
Förutom att kartlägga ekosystemtjänsterna i Nationalparken,
studerar forskarna också vilka ekologiska, ekonomiska och
sociala faktorer som påverkar ekosystemens förmåga
att generera dessa. Forskarna studerar därmed inte bara ekologin,
utan även den ekologiska kunskap och skötselpraxis som
finns i Nationalstadsparken.
Ansvaret för skötseln vilar idag huvudsakligen på
Djurgårdsförvaltningen, men en rad andra aktörer,
däribland en Samverkansgrupp ledd av Länsstyrelsen och
lokala intresseorganisationer är också engagerade, ofta
ideellt. Parken förvaltas alltså av en rad formella och
informella institutioner, utan att det egentligen finns någon
samordnad skötselplan.
Nu kommer forskare och lokala aktörer tillsammans att utveckla
framtidsscenarier för att se hur man kan stärka förmågan
att hantera störningar i ekosystemen. Arbetssättet sammanlänkar
också vetenskaplig och lokal kunskap. I takt med befolkningstillväxten
i världen, ökar tillströmningen till urbana områden.
År 2005 uppskattas mer än hälften av världens befolkning
bo i städer, vilket ökar trycket på redan hårt
ansatta urbana grönområden. De resultat forskarna får
fram kan vara av stor betydelse för hur man i framtiden kommer
att förvalta urbana parker av detta slag.
Parken
Nationalstadsparken mitt i Stockholm bildades 1995 och är världens
första lagligt skyddade nationalstadspark. Dess 27 kvadratkilometer
breder ut sig från Ulriksdal i norr, över Haga och Kungliga
Djurgården till Fjäderholmarna i sydväst. Av stockholmarna
besöker 45 % denna oas för rekreation och kultur minst
en gång per vecka. Därtill kommer ett stort antal turister
som lockas av områdets många sevärdheter vars attraktionskraft
förstärks av den gröna miljön. Sammanlagt har
Nationalstadsparken idag 15 miljoner besökare per år.
Andelen stadsyta i Stockholm som utgörs av grönområden
(26 %) är större än medeltalet i europeiska städer.
Ändå utgör fragmentering och isolering ständiga
hot mot ekosystemen i Nationalstadsparken. Detta trots dess lagstadgade
skydd.
Men att endast bevara isolerade parkområden räcker inte
för att garantera vare sig arters eller funktioners fortlevnad.
Nötskrikan, som är den enda art som sprider ekens frön,
är ett exempel på detta. Genom sitt outtröttliga
gömmande av ekollon i marken underhåller den flerhundraåriga
värden i den ekdominerade Nationalstadsparken. Kruxet är
att nötskrikan under häckningen är beroende av täta
granbestånd, som finns utanför Nationalstadsparken. Vill
man garantera en naturlig föryngring av ekbeståndet,
så måste man alltså se till att även bevara
omkringliggande områden, så att nötskrikan trivs.
Lokal ekologisk kunskap
Även bland de ideellt engagerade förvaltarna finns det lokal
ekologisk kunskap som kan vara av stor betydelse. Forskarna i projektet
har identifierat vissa grupper av människor som är särskilt
viktiga för ekosystemen i Nationalstadsparken. Exempelvis undersöker
man vilken betydelse koloniträdgårdar har för den
biologiska mångfalden i stockholmsområdet.
 |
Koloniträdgårdarna
tycks spela en nyckelroll för Nationalstadsparkens pollinatörer,
eftersom de tillhandahåller riklig grönska och blomster också
i tider av torka. Kolonilottsinnehavarna i Kvarnvretens koloniområde
medverkar i projektet genom att inventera de humlearter som
besöker deras odlingar. |
Jämförande
studier
De slutsatser de svenska forskarna hittills dragit stämmer
väl överens med lärdomarna från studier som
pågått under mycket lång tid i stadsparkerna Middlesex
Fells Reservation i Boston, USA, och Kings Park i Perth, Australien.
Resultaten från forskningen i Nationalstadsparken kommer fortlöpande
att jämföras med dessa studier och andra liknande forskningsprojekt.
Mer
information:
Det
finns flera hemsidor om nationalstadsparken:
www.nationalstadsparken.org
www.ekoparken.org/
www.ab.lst.se/templates/InformationPage____3826.asp
Mer
information om forskningen i
Nationalstadsparken hittar
du hos CTM på Stockholms universitet som ansvarar för
studierna:
www.ctm.su.se/ma
Kontaktpersoner:
Jakob Lundberg, doktorand, Institutionen för systemekologi
08 - 16 12 90
jakob@system.ecology.su.se
Thomas Elmqvist, professor i naturresurshushållning, Institutionen
för systemekologi
08 - 16 28 62
thomase@ecology.su.se