Forskning med fokus på människa och natur i världsunik nationalstadspark

Inom ramarna för Millennium Ecosystem Assessment samarbetar naturvetare och samhällsvetare vid Stockholms universitet för att kartlägga vilken nytta världens första nationalstadspark gör för stockholmarna.



Nationalstadsparken har 15 miljoner besökare varje år. Nästan hälften av stockholmarna besöker parken minst en gång i veckan. Foto: Jakob Lundberg

Inte ens stadsbor klarar sig utan naturens förtjänster och då handlar det inte enbart om naturupplevelser och kultur. Stadsnära ekosystem bidrar dessutom med oumbärliga tjänster som rening av stadsluften, bullerdämpning och dränering av dagvatten.

Förutom att kartlägga ekosystemtjänsterna i Nationalparken, studerar forskarna också vilka ekologiska, ekonomiska och sociala faktorer som påverkar ekosystemens förmåga att generera dessa. Forskarna studerar därmed inte bara ekologin, utan även den ekologiska kunskap och skötselpraxis som finns i Nationalstadsparken.

Ansvaret för skötseln vilar idag huvudsakligen på Djurgårdsförvaltningen, men en rad andra aktörer, däribland en Samverkansgrupp ledd av Länsstyrelsen och lokala intresseorganisationer är också engagerade, ofta ideellt. Parken förvaltas alltså av en rad formella och informella institutioner, utan att det egentligen finns någon samordnad skötselplan.

Nu kommer forskare och lokala aktörer tillsammans att utveckla framtidsscenarier för att se hur man kan stärka förmågan att hantera störningar i ekosystemen. Arbetssättet sammanlänkar också vetenskaplig och lokal kunskap. I takt med befolkningstillväxten i världen, ökar tillströmningen till urbana områden. År 2005 uppskattas mer än hälften av världens befolkning bo i städer, vilket ökar trycket på redan hårt ansatta urbana grönområden. De resultat forskarna får fram kan vara av stor betydelse för hur man i framtiden kommer att förvalta urbana parker av detta slag.

Parken

Nationalstadsparken mitt i Stockholm bildades 1995 och är världens första lagligt skyddade nationalstadspark. Dess 27 kvadratkilometer breder ut sig från Ulriksdal i norr, över Haga och Kungliga Djurgården till Fjäderholmarna i sydväst. Av stockholmarna besöker 45 % denna oas för rekreation och kultur minst en gång per vecka. Därtill kommer ett stort antal turister som lockas av områdets många sevärdheter vars attraktionskraft förstärks av den gröna miljön. Sammanlagt har Nationalstadsparken idag 15 miljoner besökare per år.

Andelen stadsyta i Stockholm som utgörs av grönområden (26 %) är större än medeltalet i europeiska städer. Ändå utgör fragmentering och isolering ständiga hot mot ekosystemen i Nationalstadsparken. Detta trots dess lagstadgade skydd.

Men att endast bevara isolerade parkområden räcker inte för att garantera vare sig arters eller funktioners fortlevnad. Nötskrikan, som är den enda art som sprider ekens frön, är ett exempel på detta. Genom sitt outtröttliga gömmande av ekollon i marken underhåller den flerhundraåriga värden i den ekdominerade Nationalstadsparken. Kruxet är att nötskrikan under häckningen är beroende av täta granbestånd, som finns utanför Nationalstadsparken. Vill man garantera en naturlig föryngring av ekbeståndet, så måste man alltså se till att även bevara omkringliggande områden, så att nötskrikan trivs.

Lokal ekologisk kunskap

Även bland de ideellt engagerade förvaltarna finns det lokal ekologisk kunskap som kan vara av stor betydelse. Forskarna i projektet har identifierat vissa grupper av människor som är särskilt viktiga för ekosystemen i Nationalstadsparken. Exempelvis undersöker man vilken betydelse koloniträdgårdar har för den biologiska mångfalden i stockholmsområdet.

Koloniträdgårdarna tycks spela en nyckelroll för Nationalstadsparkens pollinatörer, eftersom de tillhandahåller riklig grönska och blomster också i tider av torka. Kolonilottsinnehavarna i Kvarnvretens koloniområde medverkar i projektet genom att inventera de humlearter som besöker deras odlingar.

Jämförande studier

De slutsatser de svenska forskarna hittills dragit stämmer väl överens med lärdomarna från studier som pågått under mycket lång tid i stadsparkerna Middlesex Fells Reservation i Boston, USA, och Kings Park i Perth, Australien. Resultaten från forskningen i Nationalstadsparken kommer fortlöpande att jämföras med dessa studier och andra liknande forskningsprojekt.


Mer information:

Det finns flera hemsidor om nationalstadsparken:
www.nationalstadsparken.org
www.ekoparken.org/
www.ab.lst.se/templates/InformationPage____3826.asp

Mer information om forskningen i Nationalstadsparken hittar du hos CTM på Stockholms universitet som ansvarar för studierna:
www.ctm.su.se/ma


Kontaktpersoner:

Jakob Lundberg, doktorand, Institutionen för systemekologi
08 - 16 12 90
jakob@system.ecology.su.se

Thomas Elmqvist, professor i naturresurshushållning, Institutionen för systemekologi
08 - 16 28 62
thomase@ecology.su.se