Friska ekosystem en förutsättning för välfärden

Nyligen avslutades Millennium Ecosystem Assessment (MA). Det är en unik kartläggning där forskare över hela världen undersökt ekosystemens tillstånd och deras betydelse för samhälle och ekonomi. Studien visar också möjligheterna som finns för att förbättra ekosystemens hälsa.

Slutrapporten från MA-studien beskriver de livsavgörande tjänster som jordens ekosystem levererar och som alla människor är beroende av. Forskarna slår fast att mänsklig påverkan förändrat världens ekosystem i grunden de senaste 50 åren, vilket förbättrat situationen för miljarder människor på kort sikt.
     Till exempel har bevattning och konstgödning gett större skördar. Men detta har skett på bekostnad av att andra ekosystemtjänster utarmats och att ekosystemens lånsiktiga hälsa försämrats avsevärt. Studien visar att ca 60 % av ekosystemtjänsterna utarmas eller är överutnyttjade samtidigt som den biologiska mångfalden, som är själva basen för livet, minskar i en alarmerande takt. Denna utveckling väntas fortsätta och förvärras under de kommande 50 åren.
     Är detta något vi behöver bry oss om? Ja, forskarna visar bland annat att den negativa utvecklingen av ekosystemen utgör hinder för att uppnå Millenniemålen kring fattigdomsbekämpning, utrotandet av hunger, förbättrad hälsa, rent vatten och hållbar utveckling.


Stockholms grönområden med bland annat kolonilotter är en av 33 lokala studier i Millennium Ecosystem Assessment. Foto: Jakob Lundberg.


Plötsliga förändringar
Man varnar också för att utarmningen av ekosystemtjänster ökar risken för plötsliga förändringar i ekosystemen (regimskiften) som allvarligt kan hota välfärden. Men forskarna säger också att ”det ligger inom det mänskliga samhällets makt att minska belastningen på ekosystemtjänsterna”. Men det kräver ”radikala förändringar i hur vi hanterar naturen och nya samarbetsformer mellan stater, företag och det civila samhället.”

”Vad som behövs är integrering av den nya kunskapen om ekosystemen i alla politikområden”

Rekommendationerna om vad som behövs är till exempel integrering av den nya kunskapen om ekosystemen i alla politikområden och införandet av marknader för ekosystemtjänster. Listan är uttömmande och den kan lyftas rakt in i den politiska processen för tillämpning. Men det kommer krävas att såväl medborgare som företag är villiga att acceptera stora förändringar. ”Var och en av oss måste göra vår del”, sa Kofi Annan i ett uttalande när MA presenterades.

Framtidsscenarier
I MA-studien har fyra olika möjliga framtids-scenarier utvecklats. I tre av dom visar man att betydande politiska förändringar skulle kunna mildra de negativa effekterna på världens ekosystem. Värt att notera är att inga av sce-narierna motsvarar ”business-as-usual”. Vi kan alltså inte vara passiva. Två av framtidsscenarierna visar faktiskt en positiv utveckling för de fl esta ekosystemtjänsterna, men utvecklingen skiljer sig mellan olika länder och alla scenarier visar fortsatta förluster av biologisk mångfald.
     MA är en global studie, men med regionala och lokala delstudier. Man har sammanfattat mycket tidigare kunskap för att få fram eko-systemens tillstånd på global nivå. Samtidigt har man på lokal nivå studerat hur resursutnyttjare i olika system löst sina lokala frågor.
     – Vi måste bli mycket bättre på att stödja lokala initiativ. Där fi nns kunskap som övergripande forskningsprogram ofta missar. Det gäller lantbrukare på Papua Nya Guinea likaväl som fågelskådare i Kristianstads Vattenrike och kolonilottsinnehavare i Stockholm, säger Thomas Hahn, från Centrum för tvärvetenskaplig miljöforskning (CTM) vid Stockholms universitet.
     CTM har koordinerat de två svenska MA-studierna, i Stockholms urbana grönområden och våtmarkerna i ’Kristianstads Vattenrike’.MA är inte i första hand en naturvetenskaplig studie, utan man har i lika stor utsträckning studerat hur samhället och sociala strukturer ser ut för att förvalta natursystemen. 1300 forskare har varit inblandade och studien tar sitt avstamp i kunskapsbehovet hos fyra internationella konventioner och Millenniemålen.

/Louise Hård af Segerstad

(Tidigare publicerad i EcoSensus 2/05)

Mer information:
www.maweb.org
www.millenniummalen.se
www.albaeco.com/pressmeddelanden/ma.htm