Lästips:

De ekologiska idéernas historia
Donald Worster, 1996, SNS förlag.

Även om man brukar säga att ekologin är en ung vetenskap så saknar den inte historia. Donald Worster tar oss med tillbaka till tiden för ekologins födelse. Vi får kika in i de första ekologernas tankevärld, som formades av den kultur de levde i. Vandra bredvid prästen Gilbert White i Selbourne genom det vackra engelska landskapet och fyllas av vördnad inför skapelsens mysterier, som naturromantikerna på 1700-talet gjorde. Religionen präglade vid denna tid samhället och natursynen.
    Därefter berättar Worster om hur industrialismens mekaniska natursyn tar över efter romantiken. Det innebar att naturen ansågs vara en maskin att utnyttja som alla andra, och att naturens alla delar studerades separat. Nuförtiden studerar många ekologer helheten istället för delarna – arterna har blivit till ett ekosystem.
    Idag har vi idéer om ekosystem, resiliens och långsiktig hållbarhet. Ekologin har många gånger varit lika mycket vetenskap som politik. Om det vittnar ekologer som Rachel Carson och Edward O. Wilson. Ekologin är kanske den av naturvetenskaperna som står närmast samhällsvetenskapen. Samhället påverkar naturen och naturen samhället och det är denna kontaktyta som allt fler ekologer studerar.
    Den här miljöhistoriska boken fyller ett tomrum eftersom den berättar en historia som många avfärdar som för kort. Ekologins historia har dock betydelse eftersom dessa idéer idag blir en allt viktigare del av vår vardag. De ekologiska idéernas historia tar ett brett grepp och gör inte anspråk på att hålla vattentäta skott mellan vetenskapen och ideologin. Det handlar om utvecklingen av idéer och förhållningssätt till ett existentiellt problem – vårt förhållande till naturen. Den enda lite trista begränsningen som urvattnar denna spännande historia är fokuseringen på Nordamerika. Ekologins historia har varit en vandring mellan ytterligheter. Vad kommer framtida generationer att tänka om dagens idéer?

S. Borgström

Panarchy: Understanding Transformation in Human and Natural Systems
Ed: Lance H. Gunderson och C. S. Holling. 2002. Island Press

Den här boken tar oss med till den absoluta forskningsfronten om samspelet mellan människa och natur. För att förstå detta samspel guidas vi genom de senaste teorierna om komplexa, dynamiska system. Dessa teorier gäller såväl ekosystem som mänskliga samhällen. Panarchy-begreppet, som lanseras i boken, är ett nytt förhållningssätt till den svåra balansgången mellan förändring och bevarande som utgör själva nyckeln till hållbar utveckling. Detta förhållningssätt kräver samarbete mellan olika forskningsfält, beslutsfattare och resursutnyttjare. Problem som förlust av biologisk mångfald, klimatförändringar, fattigdom och ohälsa kan inte lösas separat från varandra. Sammansättningen av författare till boken speglar denna syn. En brokig skara ekologer, ekonomer och samhällsvetare ger oss verkligen nåt att bita i. Men det är inget surt äpple. Här ligger fokus på möjligheterna och de komplicerade teorierna förklaras hela tiden med konkreta exempel. Boken är ändå ganska avancerad men exemplen gör den mera tillgänglig.

Läs mer om panarchy-teorin.

Läs mer om boken och ladda ner innehållsförteckning och första kapitlet.

Something new under the sun.
An environmental history of the twentieth-century world.
J. R. McNeil. 2000. W.W. Norton & Company.

Det har kommit en ny bok om människans påverkan på globen. Den här gången är det historikern J. R. McNeil som beskriver både lokala, regionala och globala miljöeffekter under industrialismens framfart. Han gör det ur ett samhällsperspektiv och visar tydligt hur nära sammankopplat politik, förvaltning, teknisk utveckling, mänsklig hälsa och ekosystem är. Boken är fullmatad med detaljerade exempel från hela världen på hur vi använt naturresurserna och vilka effekterna blivit på jordskiktet, i atmosfären, och i alla olika vattenresurser. Även om boken ibland känns tung att läsa - på grund av alla dumheter vi gjort - så skänker den en oerhörd insikt om människans förmåga att påverka naturen. Något som är viktigt att komma ihåg för den framtida samhällsutvecklingen. Det här är en bok som är lätt att ta till sig utan några som helst specialkunskaper. Den är också lätt att bläddra och hitta i och använda som referensverk.

C. Holmlund

Vete, vapen och virus.
En kort sammanfattning av mänsklighetens historia under de senaste 13000 åren
Jared M. Diamond 1999. Norstedts förlag.

Varför utraderades Inka-kulturen efter den europeiska invasionen på 1500-talet? Varför var det inte Inka-kungen Atahuallpa som gick i land på den Portugisiska kusten och störtade den spanske Kung Karl V istället? Har korn, vete, getter och grisar något med saken att göra? Jared Diamond har svaren på människans gåtfulla historia. Om du inte redan hunnit läsa den här amerikanska bestsellern – gör det! Den är ett måste för allmänbildningen!

C. Holmlund

Nature's Services. Societal Dependence on Natural Ecosystems.
G. C. Daily. 1997. Island Press, Washington DC.

Det här är en fantastiskt inspirerande bok om ekosystemtjänster. Ur ett nytt och fräscht tvärvetenskapligt perspektiv diskuterar forskare från både natur- och samhällsvetenskapliga discipliner vilka tjänster som naturen gör för oss människor och våra samhällen. Har du till exempel tänkt på hur världen skulle se ut om fjärilar och andra insekter slutade att pollinera våra grödor?

C. Holmlund

Linking Social and Ecological Systems. Management Practices and Social Mechanisms for Building Resilience.
F. Berkes och C. Folke. 1998. Cambridge University Press.

Den här boken är ett måste om du vill känna till det allra senaste inom lokal, regional och global naturresurshushållning! Sidorna är fullmatade med spännande teorier om hur vi ska hantera människans påverkan på de komplexa, icke-linjära och dynamiska ekosystemen. Kopplingar mellan naturen och olika institutioner i samhället, som till exempel ägande- och nyttjanderätter, lokal ekologisk kunskap och förvaltningsstrukturer, granskas i fallstudier från hela världen.

C. Holmlund

Complexity. Life on the edge of chaos.
R. Levin. 1993. Phoenix, London.

En mer spektakulär bok än den här är svår att hitta! Det vill säga om du är nyfiken på att försöka ta dig in i den komplexa verkligheten som omgärdar dig och vågar utmana din egen världsbild. Gör du det?

C. Holmlund

The Work of Nature: How the Diversity of Life Sustains Us.
Y. Baskin. 1997. Island Press

Biologisk mångfald är mer än ett stort antal insektsarter i ett avlägset regnskogsträd. Den angår oss alla. Dagligen. Vetenskapsjournalisten Yvonne Baskin har samarbetat med några av världens främsta ekologer. På ett lättbegripligt sätt förklarar hon de senaste rönen inom ekologiforskningen. Med hjälp av ett antal exempel visar hon hur människors hälsa och välfärd påverkas då arter försvinner. Trädkramarnas moraliska skäl att rädda arter kompletteras med mer effektiva sätt att visa på värdet av biologisk mångfald. Släpp trädet! Läs boken!

F. Moberg

"Wild Solutions: How Biodiversity is Money in the Bank"
Andrew Beattie och Paul R Ehrlich. 2001.
Yale University Press

"Biologisk mångfald är som pengar på banken"
Läs Staffan Ulfstrands understreckare i SvD om boken "Wild Solutions: How Biodiversity is Money in the Bank" av Andrew Beattie och Paul R Ehrlich. Dom tar upp människans påverkan på ekosystemen och visar hur viktig biologisk mångfald är för ekosystemens funktion, och för oss människor.
Till SvD>>>