Sätt på dig vattenglasögonen

ill: Lina Hedberg

Det vi kallar miljöproblem är många, samtidigt förekommande problem som alla i slutänden påverkar biologisk diversitet: försurningen, grundvattenföroreningen, igenväxningen av vattendragen, kustvattenblomningarna, sk ökenutbredning, klimatförändringen. De har emellertid ett begränsat antal orsaker: avfallshanteringen med dess utsläpp till atmosfär, landskap eller vattenområden, manipulationerna med mark och vegetation (röjning, dikning, odling, asfaltering) samt samhällets vattenförsörjning (hushållen, industrin, jordbruket, kraftproduktionen). De innebär alla störningar av naturlandskapet som leder till effekter på både terrestra och akvatiska ekosystem, på både växt och djurliv, men också på människors hälsa. Hur skall man kunna greppa så mycket på en gång? Hittills har vi försökt klara oss genom att koncentrera på en sak i taget. Vattendragsföroreningen för sig, försurningen för sig, närsaltproblemet för sig osv. Men så löser man inga miljöproblem – man kan inte ens bestämma vilket problem som är det mest brådskande och måste lösas först. Vi måste bli bättre på att tänka och knyta samman. Ett nygammalt begrepp som här kommer till hjälp är kretslopp. I denna uppsats skall visas vilken glädje man i miljöundervisningen kan ha av att fullfölja tanken att vi lever på vattenkretsloppets villkor. Med andra ord den nya tydlighet som vattenperspektivet ger åt miljö- och utvecklingsproblematiken.

Vattenblindheten på vattenplaneten

Vår planet, även kallad vattenplaneten, är den enda i solsystemet där det finns flytande vatten. Det är det som är förutsättningen för liv. Planeten är levande också i den meningen att den är 33 grader varmare än den vore utan liv – atmosfärens koldioxid och vattenånga ligger som en skyddande filt genom sin växthuseffekt. De andra planeterna är antingen för kalla som Mars, så att vattnet bara finns som is eller för varma som Venus, så att vattnet bara finns som ånga. Invånarna på vattenplaneten – människorna – har kroppar som består till 2/3 av vatten. Men trots detta förstår de inte hur fundamentalt vattnets närvaro är – ingenjörerna tycks tro att vatten är en teknisk fråga att fixa, ekologerna att vatten är våtmarker med rikt fågelliv. Effekten av att vi så underskattat vattnets betydelse för livet på vår planet ser vi omkring oss: i Nord förorenar man sitt eget dricksvatten, i Syd breder fattigdomen ut sig där det råder vattenknapphet. I verkligheten spelar vattnet ett antal fundamentala roller: växterna kan inte leva utan att det finns vatten i rotzonen att ta upp, människor och djur klarar sig bara begränsad tid utan att dricka, naturen urlakas hela tiden av passerande regnvatten som transporterar närsalter och mineraler till både växter och vattenområden, och vatten är ett unikt lösningsmedel på ständig vandring som tar upp alla vattenlösliga föroreningar och transporterar dem vidare i kretsloppet mot grundvattnen, vattenområden och kustvatten.

Biosfärens blodomlopp

På vattenplaneten lever vi alla på vattenkretsloppets villkor. Den cirkulationen ger miljöförutsättningarna för mänsklig verksamhet och bestämmer de naturliga ekosystemen i en region. Figur 1 ger en schematisk bild av principerna för detta biosfärens blodomlopp: det för vattnet till varje bebott landskap, och det vidarebefordrar störningar i en kaskad steg för steg: från atmosfär till nederbörd till rotzon och växtlighet till grundvatten till vattendrag till kustvatten. Människan kan inte försörja sig med livsförnödenheter utan att störa systemet genom sina aktiviteter fysiskt såväl som kemiskt. Kemiska störningar som härrör från avfallshantering som utsätter föroreningar för möjligheten att fångas av det rörliga vattnet och följa det vidare på dess vandring. Men också från gödsling och medel mot växtsjukdomar inom jordbruk och skogsbruk. Fysiska störningar av landskapet via röjning, dränering, plogning, uppodling, kalhuggning, asfaltering av landskapet, nödvändiga för att möjliggöra försörjning med mat, foder, fiber, ved och virke men också hygieniska bostadsområden. Men också genom uppfordring av grundvatten respektive avdelning av ytvatten för vattenförsörjning av samhällen och industrier.

Figur 1

klicka för att se större bild

Figur 2 och 3 visar några exempel sedda med vattenglasögonen.

Det är alltså vattencirkulationen som bestämmer föroreningarnas vandring från det ställe där de släpps ut i omgivningen och till alla de ställen dit de transporteras med vattenkretsloppet och där det finns vattenberoende liv som kan ta skada: växter, djur, människor, fiskar, fåglar etc. Här är det alltså vattencirkulationen som bestämmer över hur vattnets kvalitet förändras utefter vattnets vandringsbanor genom landskapet.

Figur 2

klicka för att se större bild



Figur 3

klicka för att se större bild

Men det är också vattencirkulationen som bestämmer hur mycket vatten som passerar igenom ett visst landskap, dvs den vattentillgång som finns åtkomlig för mänsklig verksamhet. Vattentillgången i en enskild region är därför begränsad – den fluktuerar mellan våta och torra år men på längre sikt är den fix. Varje människa behöver en viss mängd rent vatten för att hålla sig frisk. Vattenbehovet växer därför allteftersom verksamheten vidgas till industri, jordbruksbevattning osv. En växande befolkning innebär att fler och fler skall samsas om en fix men livsviktig tillgång. Vi kan till och med tala om en tilltagande vattenträngsel. Figur 4. Eftersom de fattigaste länderna idag ligger tämligen samlade till den zon där det råder vattenknapphet, är befolkningsökningen oroande. Så mycket mera som livsmedelsproduktionen också beror av vatten. Det är tack vare vattnets vandring upp genom plantan från rötterna till bladytorna där det avdunstar igen, som vi alls kan tillgodogöra oss solenergin för växtproduktion. Det är som sagt närvaron av vatten som gör liv möjligt på vår planet.

Figur 4

klicka för att se större bild

Torrområdenas dilemma

Till och med Riokonferensens titel – UN Conference on Environment and Development – visade att miljö och utveckling hör direkt ihop. Detta blir extra tydligt sett med vattenglasögon: vatten transporterar runt föroreningar och vållar miljöskador men är samtidigt förutsättningen för liv och den gränssättande miljöförutsättningen för vad som är möjligt i torra u-länder. När det är för torrt slår skördarna fel. När det är för litet vatten som rör sig genom landskapet kan man inte ens bevattna för att skydda sig mot torkan. Regionala olikheter mellan förhållandena hos oss och i de torra och fattigaste u-länderna är lätta att förstå om man ser vad som händer med tunnorna i Figur 5. Alla står på ställen där det regnar 1000 mm – det motsvarar den vattendrypande Simlångsdalen i Halland hos oss. Vad som skiljer de tre platserna är atmosfärens törst – den möjliga avdunstning som kommer till stånd så länge det finns ytligt vatten som kan avdunsta. Tunna 1 står där möjliga årsavdunstningen är 500 mm, tunna 2 där den är 1000 mm, och tunna 3 där den är 1500 mm. Efter 2 år har tunna 1 runnit över, tunna 2 står kvar oförändrad, medan tunna 3 är tom. Tunnorna 1 och 2 står i klimat som är typiska för industriländerna, tunna 3 i klimat typiska för de fattigaste länderna. Mycket talar alltså för att utvecklingen haft svårigheter komma igång just p.g.a. knappheten på den mest basala naturresursen av alla, vatten. Vad det gäller nu är därför att börja tänka efter nya banor: Vad kan man göra under vattenknapphet för att stimulera utveckling av livskvalitet för allt större skaror människor? Precis där ligger den verkligt stora utmaningen. Även om det är ont om resursen vatten är det gott om solenergi – där ligger en nyckelresurs att ta vara på och utveckla. Vattenknappheten gör att det förr eller senare blir problem med livsmedelsförsörjningen och då måste vi i Nord stå beredda att exportera mat. Livsmedelsbehovet framträder redan nu tydligt under torrår som vi sett av ett antal torrårskatastrofer de senaste årtiondena.

Figur 5

klicka för att se större bild

Sätt på vattenglasögonen

Vattenperspektivet är som synes till stor hjälp när det gäller att vi lever på vattenkretsloppets villkor på den här planeten – den enda där vatten alls kan förekomma i flytande form. Nästan alla våra livsförnödenheter finns i landskapet runtomkring oss: vattnet, skogen, grödan, husdjuren, mineralerna, energin. Det är vattentillförseln från atmosfären som bestämmer livets förutsättningar där. Och genom detta landskap rör sig vattnet som ett unikt lösningsmedel alltid på väg någon annanstans i sitt eviga kretslopp. Och alla ekosystem får sitt liv av detta vatten, som så lätt fångar upp föroreningar från tanklös avfallshantering.