Helhetssyn
i vattenvården
Europas
grund och ytvatten ska säkras. Det ska det nya EU-ramdirektivet
för vatten se till. Alla lagar gällande vattenplanering
och vattenvård samlas i en ramlag från och med år
2000. Och nu ska man utgå från hur det ser ut i naturen.
Vattendirektivet
syftar till att skydda både kvaliteten och kvantiteten av
vatten i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten, men
inte i det öppna havet.
Det
nya och smått sensationella med det nya ramverket är
att vattenplaneringen ska från och med nu utgå från
avrinningsområdet. Det är naturens egen gräns som
ska följas, inte kommunens, eller länsstyrelsens gränser.
Totalt blir det ungefär 10-20 avrinningsdistrikt i Sverige.
Dessutom kommer det att finnas stora möjligheter till lokala
anpassningar, eftersom direktivet innehåller mycket litet
detaljstyrning, precis som miljöbalken.
Just
nu pågår ett intensivt arbete med att ta fram både
åtgärdsplaner och förvaltningsplaner, som ska ligga
till grund för en proposition hösten 2002. Men ett slutligt
riksdagsbeslut på den framtida svenska vattenadministrationen
kan dröja ända till år 2003.
Vattendirektivet
skapar alltså förutsättningarna för en regional
ekosystem-baserad förvaltning. Förhoppningsvis kommer
den här regionala förvaltningen fungera som en länk
mellan nationella och lokala myndigheter. Därigenom kan flödet
av information förbättras och förmågan att
anpassa förvaltningen till den lokala och regionala dynamiken
i ekosystemen förbättras.
Naturvårdverket
har bra information om EU:s ramdirektiv för vatten. Läs
mer här>>>
Cecilia
Holmlund
(011112)