Nu värderas naturens tjänster på allvar

Att sätta prislapp på naturen börjar bli alltmer vanligt runt om i världen. Det skriver en rad framstående forskare i tidskriften Science[1]. Den här typen av ekonomisk värdering är nödvändig för att vi ska kunna fatta välgrundade beslut i förvaltningen av naturkapitalet, menar artikelförfattarna.

Prislappar på naturen ska hjälpa både beslutsfattare och allmänhet att förstå hur komplex och oförutsägbar naturen är. Detta står att läsa i artikeln "Naturens värde och värdets natur" som publicerades i Science den 21 juli 2000. Artikelförfattarna representerar ett tvärvetenskapligt synsätt som kombinerar ekologi, ekonomi och samhällsvetenskap.

I artikeln finns flera exempel på hur ekonomisk värdering av naturen yttrar sig. I Australien till exempel, har ett företag som köper mark och återskapar naturområden nyligen börsnoterats. I samma land köps och säljs skogens kapacitet att uppta koldioxid och handel med andra ekosystemtjänster förbereds.

Ytterligare ett exempel är hämtat från andra sidan världen, Costa Rica, där markägare får betalt av staten för de ekosystemtjänster som deras ägor producerar, till exempel koldioxidupptag och bibehållande av biologisk mångfald.Den ekonomiska värderingen kan också användas som en jämförelse med tekniska alternativ. Artikeln avslöjar hur en våtmark visat sig rena vatten till avsevärt lägre kostnader än ett reningsverk.

Många kritiska röster har höjts mot prissättningen av miljön. Artikelförfattarna erkänner att värderingen har många begränsningar. Men, menar de, den akuta situationen med kraftigt minskande naturresurser kräver snabba förändringar baserad på ökad kunskap.

Idag värderas till exempel rent färskvatten, eller insekternas och fåglarnas pollinering av våra grödor oftast till noll. Genom att sätta prislappar på dessa och andra tjänster som naturen gör för oss, blir bilden av hur beroende vi människor faktiskt är av naturen mer rättvisande.

L. Hård af Segerstad och C. Holmlund