albaeco.

Tillståndet i Östersjön.

Hur mår egentligen Östersjön? Vad är övergödning? Vilka är miljögifterna som orsakar problem? Både djur och växter påverkas av det som hamnar i havet.

Foto: Jakob Lundberg

Övergödning

Det största problemet för Östersjön är förmodligen att den på mindre än ett sekel har blivit övergödd. Övergödningen beror främst på det som sker i Östersjöns avrinningsområde (se bild). Avrinningsområdet, d.v.s. det område som förser Östersjön med sötvatten, omfattar 1,7 miljoner km² vilket är 4 gånger större än dess havsyta.

klicka för att se större bild

Tillförseln av näringsämnen, som kväve och fosfor, kommer framförallt från förändrad markanvändning, en omfattande användning av konstgödsel i jordbruket, förbränning av fossila bränslen inom vägtrafik och industri, dikning och utfyllnad av våtmarkområden samt från avloppsvatten. Näringstillskottet leder till att produktionen av alger ökar. När dessa alger skall brytas ned går det åt mycket syre vilket leder till syrefattiga bottenmiljöer. Det är det som i dagligt tal brukar kallas för bottendöd.

Fosformängden i Östersjön har ökat åtta gånger sedan början av 1900-talet och kvävehalten cirka fyra gånger under samma period.

Övergödningen leder till att fintrådiga alger som grönslick ("sjögräs"), gynnas på bekostnad av blåstången. Vi ser dessa trådiga alger breda ut sig som en matta längs stränder och som påväxt på blåstången.

Övergödningen leder till mer plankton i vattnet vilket gjort att siktdjupet har försämrats med 3 meter sedan början av 50-talet.

"Bottendöden" breder ut sig. De syrefria bottnarna har ökat från att 20 000 km² på 40-talet till att idag omfatta 70 000 km². Den syrefria miljön omöjliggör i princip allt annat liv än vissa svavelbakterier och därför talas det i dagligt tal om bottendöd.

Övergödningen har också orsakat allt kraftigare algblomningar längs kusten och ute till havs. I flera fall har algerna varit giftiga och larmrapporter och varningar kommer allt oftare.

Vattenkikaren har en bra illustration som visar var övergödningen kommer ifrån. Vill du läsa mer om övergödning kan du gå in på Vattenkikarens faktadel.

Miljögifter

Människan har under 1900-talet tagit tiotusentals organiska ämnen i bruk. En del av dem blir sedan kända som miljögifter. Halterna av organiska miljögifter i Östersjön är höga vilket påverkar djur högt upp i näringskedjan. Miljögifterna PCB och DDT har länge hotat fortplantningen för toppkonsumenter som säl och havsörn, men situationen har blivit bättre. Rapporter om hur nya miljögifter påverkar växt och djurlivet dyker ständigt upp. Värt att notera är att övergången till blyfri bensin har resulterat i att blyhalten nu minskar påtagligt i marina miljöer. För strömming minskar halterna med mellan 3-5 % per år och för torsk är minskningen mellan 6-7 %.
     Kadmiumhalterna ökar i Östersjöfisk. Halten av kadmium ökar med ca 5 % årligen i strömming och halterna är idag ca 3 gånger högre än vad de var i början av 1980-talet. I abborre som lever vid kusten tycks halterna stiga ännu snabbare. Koppar- och zinkhalterna är kraftigt förhöjda jämfört med början av 1900-talet. Förbud mot tenn- och kopparbaserade bottenfärger kan förhoppningsvis på sikt få ner halterna.
     Nya miljögifter upptäcks hela tiden och det kommer rapporter om reproduktionsproblem. Ett av de mer uppmärksammade miljögifterna på senare tid är de bromerade flamskyddsmedlen.
     Salthalten i Östersjön varierar från 2 till 10 promille. Därför är Östersjön relativt artfattigt. I Nordsjön finns 1500 högre arter (som går att se med blotta ögat) medan motsvarande siffra i Östersjön är 70. De flesta är antingen saltvattensarter eller sötvattensarter och stressas därför av Östersjöns brackvatten. Det innebär att de ofta är mer känsliga för miljögifter än arter i Västerhavet.

Säl och havsörn

Antalet havsörnar ökar stadigt efter att på 60-talet varit kraftigt hotade av miljögifterna PCB och DDT. Sälarna blir fler och är idag uppe i så stora antal att skyddsjakt börjat diskuteras. Andelen gråsälhonor med sammanväxt livmoder har minskat, och andelen dräktiga honor har ökat. Dessvärre har fortfarande nästan hälften av honorna livmodertumörer, vilket antyder fortsatt påverkan av hormonstörande miljögifter. Oroande är också att andelen grava tarmsår ökar, särskilt hos unga sälar. Detta kan bero på att sälarna har ett nedsatt immunförsvar, orsakat av kända eller möjligen nya miljögifter.

Fiske

Det industriella fisket har kraftigt minskat fiskebestånden. Både fiskens antal och storlek har minskat så mycket att bestånden har svårt att återhämta sig. De kommersiellt intressanta arterna som sill och torsk noterar kraftigt minskade fångster. Av den fisk som idag fångas i Östersjön går 80 % till fiskfoder. 1987 var det 30 % av den bärgade fisken som blev foder. Det kan bero på att de kommersiellt intressanta fiskarterna minskat avsevärt i antal och att de höga halter av miljögifter som hittas i framförallt fet fisk får många att undvika östersjöfisk.