Social resiliens - kunskap, kommunikation och flexibilitet (010122)

Det är inte bara naturen som måste kunna anpassa sig till olika typer av störningar. Även mänskliga samhällen måste hantera plötsliga förändringar. Därför behövs social resiliens.  

Ett socialt system som är resilient, är ett samhälle som har en god förmåga att överleva olika typer av förändringar, till exempel politiska, sociala, och naturliga störningar. I den här artikeln diskuteras störningar från naturen, till exempel skogsbränder, minskande fiskbestånd och misslyckade skördar.    
     Till skillnad från ekologisk resiliens (se Bygga resiliens – behövs det?) så kan man säga att social resiliens har ett slags medvetande. Vi människor kan planera och fantisera om hur vi vill att framtiden ska se ut. Vi kan välja att förändra olika strukturer och funktioner i våra samhällen. Vi kan också försöka förutsäga olika typer av störningar. Det här medvetandet gör att vi aktivt kan bygga upp en social resiliens som ökar våra chanser att överleva i den föränderliga omgivning vi lever i.
     När en ödeläggande brand, uteblivna fiskfångster, eller en insektsangripen skörd plötsligt drabbar oss har vi ett val[1]. Ska vi vänta och se vad som händer? Ska vi försöka återgå till det gamla ekosystemet och plantera nya träd, odla mer fisk i akvakultur, hälla ut ett annat insektsgift? Eller ska vi acceptera att naturen har förändrats och försöka anpassa oss till den nya situationen genom att flytta, minska fisket eller byta gröda[2]?
     Inget av alternativen är alltid rätt, inget är alltid fel. Det finns inget facit. Men för att snabbt kunna välja det alternativ som verkar bäst för tillfället, är det viktigt att ett samhälle är flexibelt och har en god bild av hur naturen ser ut och fungerar. Eftersom naturen är dynamisk och ständigt förändras, måste den här kunskapen om ekosystemen uppdateras regelbundet. Samhället måste dessutom se till att den här ekologiska kunskapen sprids från en samhällsnivå till en annan, så att den som ska ta ett beslut också har tillgång till den information som behövs om situationen.
     Till exempel, både Fiskeriverket, länsfiskekonsulenten, och fiskaren tar beslut som påverkar fisket och bör alla ha god kunskap om snabba och långsamma förändringar i naturen. Fiskaren, å ena sidan, som varje dag iakttar hur fiskbestånden varierar kan informera länsfiskekonsulenten om olika lokala förändringar i naturen, som i sin tur informerar Fiskeriverket. Fiskeriverket å andra sidan, har förmodligen en bättre överblick över hela regionen och kan föra vidare den mer storskaliga informationen så att den också når fiskaren.
     Med hjälp av ekologisk kunskap, kommunikation och flexibilitet ökar ett samhälles förmåga att både anpassa sig efter naturens variationer och bygga upp ekologisk resiliens[3]. Utan ekologisk resiliens finns det ju ingen social resiliens! Social resiliens ökar alltså möjligheterna för våra barnbarn att utvecklas, leva väl och njuta av friska ekosystem i framtiden.

Läs också mer om att bygga upp samhällen och ekosystem som är resilienta mot störningar i naturen med hjälp av "adaptive management".

C. Holmlund