Så mår människan 1999

De globala ekosystemen blir allt mer överutnyttjande och lider av ökad växthuseffekt, uttunnande ozonskikt, brist på naturresurser. Ekosystemen får dessutom ta emot utsläpp och föroreningar. Påverkas människans hälsa av detta? Hur mår vi idag egentligen?

Här är några exempel som visar på hur vår omgivning kan vara skadlig eller ohälsosam:

Det varmare klimatet leder till att fästingarna ökar och sprider sig till nya områden i Sverige[1].

Malariamyggor finns idag på högre höjder än tidigare i bergsområden[2].

Ett utbrott av det dödliga hantaviruset skedde i USA 1993. Detta berodde på att en virusinfekterad mus ökade snabbt i antal, tack vare den goda tillgången på föda, vilket i sin tur berodde på ovanligt stora nederbördsmängder[3].

Stora skogsavverkningar leder ofta till att floder svämningar över, vilket har som följd att sjukdomsspridningen ökar.

Matematiska modelleringar har visat att hudcancerfallen antagligen kommer öka i framtiden på grund av det uttunnade ozonskiktet[4].

Övergödning och varmare hav kan leda till att kolerans spridning ökar: Kolerabakterien har en vilofas i vattenlevande plankton. Idag ökar algblomningar i näringsrika, varma vatten. Då ökar också kontakten mellan plankton och människa och därmed också spridningen av kolera till människa[5].

Sjukligheten och dödligheten hos människor ökar på grund av olika utsläpp[6].

Kostnader för hälsoeffekter orsakade av biltrafiken i städer ökar[7].

Socialstyrelsen har strikta rekommendationer om begränsningar för hur mycket Östersjö- och insjöfisk gravida kvinnor bör äta, på grund av att dessa fiskar innehåller miljögifter.

Astma och allergifallen ökar i Sverige och andra moderniserade västländer. Ökningen kan bero på förändringar i hygien och närmiljö, som att det till exempel finns färre djur i barnens närhet vilket kan förändra små barns immunitet[8].

Det finns spår av flamskyddsmedel i bröstmjölk.

Allt fler bakterier uppvisar antibiotikaresistens.

K. Böttiger Bille, L. Hård af Segerstad