Vad
är ett överflöd värt?
-
Ett samhälle med stor biologisk mångfald kan ha högre
produktivitet än det bästa en-arts-systemet.
Det
säger Jon Norberg i kommentar till sin nypublicerade artikel
i PNAS [1] (Proceedings
of the National Academy of Sciences of the United States of America).
Artikeln presenterar en ny metod som visar på ett samband
mellan förändringar i naturen, biologisk mångfald
och olika funktioner i naturen. En metod som sannolikt kommer att
efterfrågas i ökad utsträckning eftersom plötsliga
och globala förändringar förväntas bli vanligare
inom den närmsta framtiden.
Tillsammans med sina kollegor menar Jon
Norberg att mänskligheten inte klarar sig med för få
arter på jorden. Att vi är helt beroende av att det finns
många arter med olika funktioner i naturen. Det spelar alltså
en avgörande roll ifall den biologiska mångfalden fortsätter
att minska i samma takt som idag.
Jon Norberg är forskare i Naturresurshushållning,
Stockholms universitet. Läs hans egen sammanfattning av artikeln:
"Varför finns det så många
arter?" har varit en central fråga inom ekologisk forskning
under många decennier. Men, eftersom mänskliga aktiviteter
ofta leder till att biologisk mångfald minskar världen
över, bör ekologerna vända på frågan:
"Hur många arter behövs
för att upprätthålla de varor och tjänster
naturen tillhandahåller oss?" Fyller alla arter en funktion
eller finns det ett överflöd av arter som inte behövs?
I ett gemensamt projekt har jag tillsammans
med en grupp forskare, från Princeton University, Cornell
University, och Washington College i USA och Politecnico i Italien,
utarbetat en ny teori inom ekologin. Den här teorin syftar
till att hjälpa forskare och beslutsfattare att förstå
konsekvenserna av att den biologiska mångfalden minskar. Det
vi framför allt har fokuserat på är ekosystemens
förmåga att klara av miljöförändringar
som människan orsakat, till exempel klimatförändringar.
Produktionsoptimering inom till exempel
skogsindustrin utgår ifrån att finna de trädslag
som har bäst tillväxt under rådande miljöbetingelser.
Men det finns ingenting som säger att dessa betingelser kommer
att vara likadana i framtiden. De trädslag som är optimala
idag behöver därför inte vara optimala imorgon. Och
de trädslag som inte är optimala idag kan bli mycket betydelsefulla
i framtiden. Det handlar ju trots allt om upp till 90 år innan
slutavverkning!
Alternativet till dagens monokultur är
istället att satsa på flera arter samtidigt. För
att undersöka detta har vi tillsammans utarbetat en metod för
att uppskatta den kortsiktiga produktionsminskningen av att ha många
olika arter, där alla inte behöver vara optimala just
för ögonblicket. Metoden kan dessutom uppskatta den nettoökning
av produktion som uppnås på lång sikt genom att
en mångfald av arter kan bibehålla en tillfredställande
tillväxt även om miljöbetingelserna skulle förändras
drastiskt i framtiden.
Våra resultat innebär att ett
nytt och viktigt verktyg nu finns tillhanda för att studera
ekosystemens funktion, där biologisk mångfald för
första gången är en av variablerna.
Jon
Norberg
För
mer information:
jon.norberg@ecology.su.se
Tel:
+46 (0) 8 16 49 20
Fax:
+46 (0) 8 15 84 17
Institutionen
för Systemekologi, Naturresurshushållning
Stockholms
universitet, 106 91 Stockholm
(010927)
* frivilligt