Vad är ett överflöd värt?

- Ett samhälle med stor biologisk mångfald kan ha högre produktivitet än det bästa en-arts-systemet.
    
Det säger Jon Norberg i kommentar till sin nypublicerade artikel i PNAS [1] (Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America). Artikeln presenterar en ny metod som visar på ett samband mellan förändringar i naturen, biologisk mångfald och olika funktioner i naturen. En metod som sannolikt kommer att efterfrågas i ökad utsträckning eftersom plötsliga och globala förändringar förväntas bli vanligare inom den närmsta framtiden.
     Tillsammans med sina kollegor menar Jon Norberg att mänskligheten inte klarar sig med för få arter på jorden. Att vi är helt beroende av att det finns många arter med olika funktioner i naturen. Det spelar alltså en avgörande roll ifall den biologiska mångfalden fortsätter att minska i samma takt som idag.
     Jon Norberg är forskare i Naturresurshushållning, Stockholms universitet. Läs hans egen sammanfattning av artikeln:


     "Varför finns det så många arter?" har varit en central fråga inom ekologisk forskning under många decennier. Men, eftersom mänskliga aktiviteter ofta leder till att biologisk mångfald minskar världen över, bör ekologerna vända på frågan:
     "Hur många arter behövs för att upprätthålla de varor och tjänster naturen tillhandahåller oss?" Fyller alla arter en funktion eller finns det ett överflöd av arter som inte behövs?
     I ett gemensamt projekt har jag tillsammans med en grupp forskare, från Princeton University, Cornell University, och Washington College i USA och Politecnico i Italien, utarbetat en ny teori inom ekologin. Den här teorin syftar till att hjälpa forskare och beslutsfattare att förstå konsekvenserna av att den biologiska mångfalden minskar. Det vi framför allt har fokuserat på är ekosystemens förmåga att klara av miljöförändringar som människan orsakat, till exempel klimatförändringar.
     Produktionsoptimering inom till exempel skogsindustrin utgår ifrån att finna de trädslag som har bäst tillväxt under rådande miljöbetingelser. Men det finns ingenting som säger att dessa betingelser kommer att vara likadana i framtiden. De trädslag som är optimala idag behöver därför inte vara optimala imorgon. Och de trädslag som inte är optimala idag kan bli mycket betydelsefulla i framtiden. Det handlar ju trots allt om upp till 90 år innan slutavverkning!
     Alternativet till dagens monokultur är istället att satsa på flera arter samtidigt. För att undersöka detta har vi tillsammans utarbetat en metod för att uppskatta den kortsiktiga produktionsminskningen av att ha många olika arter, där alla inte behöver vara optimala just för ögonblicket. Metoden kan dessutom uppskatta den nettoökning av produktion som uppnås på lång sikt genom att en mångfald av arter kan bibehålla en tillfredställande tillväxt även om miljöbetingelserna skulle förändras drastiskt i framtiden.
     Våra resultat innebär att ett nytt och viktigt verktyg nu finns tillhanda för att studera ekosystemens funktion, där biologisk mångfald för första gången är en av variablerna.

Jon Norberg

För mer information:

jon.norberg@ecology.su.se

Tel: +46 (0) 8 16 49 20

Fax: +46 (0) 8 15 84 17

Institutionen för Systemekologi, Naturresurshushållning

Stockholms universitet, 106 91 Stockholm


[1] J. Norberg, D. P. Swaney, J. Dushoff, J. Lin, R. Casagrandi, och S. A. Levin. "Phenotypic diversity and ecosystem functioning in changing environments: A theoretical framework." PNAS September 25, 2001. vol. 98 no. 20

(010927)

Vad tyckte du om artikeln?

Ange ditt namn*:


Ange din E-mail adress*:


Ange din kommentar:


* frivilligt