Miljöekonomi i havsbandet: Vad är du beredd att betala?

Vågen sköljer över mina fötter och suddar ut avtrycket i strandbrynets sand. Du är solvarm, men svalkas av det glittrande vattnet. Morgonen, då vi färdades över fjärden och steg i land på ön, finns kvar i mina tankar. Men blicken är på molnen som växer sig stora över fastlandet.

foto: Ulrika Brenner
Att ta ett dopp i havet efter en angenäm stund på en solvarm klippa är för många en självklarhet. Men hur mycket är det värt? Vad är du beredd att betala?

Liksom jag har du som läser detta troligen haft upplevelser i kustmiljön. Statistik från 1993 och 1994 säger att mer än varannan svensk tog sig ett eller flera dopp någonstans längs kusten och mer än var fjärde semestrade längs den svenska kusten någon gång under dessa år. Med största säkerhet har därför miljöförändringar som påtagligt påverkar kustmiljön betydelse för människors välbefinnande. En aktuell miljöförändring är övergödningen av havet, som bl. a. leder till grumligare vatten och en förändrad djur- och växtvärld.

Vad gör miljöekonomer i havsbandet?

Olika åtgärder vidtas för att hejda övergödningen. Att halvera tillflödet av närsalter från land till havet nämns ofta som ett mål i miljöpolitiken. En grundläggande uppgift för en miljöekonom är att studera hur ett sådant mål kan uppfyllas till lägsta möjliga kostnad. Det finns redan en hel del sådana resultat, men i en mer fullständig ekonomisk analys studeras dessutom det ekonomiska värdet, nyttan, av den miljöförbättring som åtgärderna leder till. Om det ekonomiska värdet av att halvera tillflödet av närsalter till kusten är x kr, och det kostar x minus 1 kr att genomföra halveringen, då ger åtgärderna en samhällsekonomisk vinst.

Ekonomiska värden och andra värden

Det ekonomiska värdet av en bättre miljö är vad du är beredd att avstå från i form av t.ex. tid eller pengar för att få en miljöförbättring. Men du kanske tillhör dem som inte är beredda att väga bättre miljö mot något annat. Då hamnar dina överväganden utanför den ekonomiska analysen. Kanske känner du inte heller till hur en bättre miljö påverkar dig indirekt. En ekonomisk analys som väger nytta mot kostnader ger ett viktigt, men inte fullständigt, underlag för beslutsfattare.
     Information om ekonomiska värden går att få genom att studera marknader. När du köper något, t.ex. en bok, avstår du från dina pengar för att få den. Men för miljön finns väl ingen marknad? Jo, på så sätt att miljökvaliteten förmodligen påverkar ditt val av t.ex. badstrand. En ren strand med bra vattenkvalitet är kanske värd en längre resa. Rekreationsvärdet av en bättre vattenkvalitet kan undersökas genom att samla in data om hur du och andra lägger ned tid och pengar på rekreation och hur vattenkvaliteten påverkar resvalet.
     Ett annat sätt att ta reda på ekonomiska värden är att skapa en konstgjord marknadssituation i intervju- eller enkätform. Då ställs frågor till de medverkande om de är villiga att avstå något av sin inkomst för att en viss miljöförbättring skall kunna förverkligas.

Hur används miljöekonomiska resultat?

Sådana här metoder har börjat ge information om kustmiljöns ekonomiska betydelse, bl.a. i form av resultat från studier av Stockholms skärgård med närområde. Även en vädermässigt usel sommar som 1998 gjorde drygt 600 000 personer från Stockholms och Uppsala län 3,1 miljoner resor till skärgården på sin fritid. De lade ned 1,6 miljarder kronor på sina skärgårdsbesök. Studiernas nästa steg är att koppla resemönstren till vattenkvaliteten. Vidare har befolkningen i de två länen en genomsnittlig betalningsvilja på åtminstone 400 kr om året per person för ett regionalt åtgärdspaket mot övergödningen, eller totalt minst en halv miljard kr per år.
     Sedan tidigare finns liknande studier om rekreation längs Östersjökusten samt betalningsviljan för lokala och internationella åtgärdspaket. Det här är information som borde komma till användning som underlag för miljöpolitiska beslut. Vidare bör den betalningsvilja som verkar finnas för miljöförbättringar ges möjlighet att bli verklig. Men den måste vårdas ömt! Många som besvarar betalningsviljefrågor är skeptiska till möjligheten att öronmärka betalningar för miljöförbättrande ändamål. För att få förtroende för miljöpolitiken verkar det viktigt att ha rakare rör mellan pengainsatser och åtgärder, och att sprida kunskap om åtgärdernas resultat.

Tore Söderqvist

Tidigare publicerad i HavsUtsikt 1/2000.

* frivilligt