Drivkrafter
bakom ekosystemförändring
Ekosystem är dynamiska och föränderliga till sin natur. Men idag
är de inte längre helt "naturliga" system. Jorden och dess ekosystem
domineras av mänskliga aktiviteter (Svårupptäckta
förändringar gör ekosystemen allt känsligare). För att bättre
förstå förändringarna i ekosystemen är det därför nödvändigt att
vi också förstår de mänskliga bakomliggande drivkrafterna till förändringarna.
Drivkrafter är underliggande orsaker till
människors handlingar. Dessa drivkrafter leder direkt eller indirekt
till förändringar i ekosystemen; förändringar som kan försämra ekosystemens
förmåga att tillhandahålla varor och tjänster[1]
. Dessa drivkrafter kan ha ekonomisk, politisk, social, kulturell
och/eller juridisk grund, och det är sällan en av dessa faktorer
som spelar en avgörande roll utan flera som samverkar med varandra.
Några exempel är:
|
Direkta
drivkrafter
|
Indirekta
drivkrafter
|
|
Handel
|
Handelspolitik
|
|
Urbanisering
|
Livsstil
- världsbild
|
|
Resursutnyttjande
|
Lagstiftning
|
|
Jordbruk
|
Biståndsprojekt
|
Direkta drivkrafter såsom gruvbrytning eller jordbruk är lätta att
identifiera eftersom de ofta har en direkt synlig effekt. Indirekta
drivkrafter är mindre synliga men de har för den skull inte mindre
effekt på ekosystem eftersom de påverkar människors val och handlingar.
Lagstiftning kan till exempel uppmuntra människor till att bryta mineral
i ett område istället för att ägna sig åt jordbruk, och lagstiftningen
styr också hur gruvdriften får gå till. Ytterligare exempel:
· Storbritanniens lösning på de ökande föroreningsnivåerna i städerna
på 1800-talet var att bygga högre skorstenar. Detta sköt bara problemet
på framtiden och förflyttade även problemet till Skandinavien. Det
var en tillfällig lösning gjord på lokal skala. Utsläppen från industrierna,
som var källan till problemet, förblev oförändrade. (Lagstiftning)
· WTO har krävt att EU ska upphöra med de förmåner som ges till vissa
bananproducerande länder. Men om handeln med bananer släpps fri inom
EU, kan det verka som en drivkraft för markanvändningsförändringar
i andra bananproducerande länder. Följden blir att det anläggs nya
bananplantager och gamla plantager konkurreras ut. WTO ser denna förändring
som en förflyttning av produktionen utifrån ekonomiska överväganden,
utan hänsyn till de sociala och ekologiska förändringar som flytten
kan leda till. (Handelspolitik)
Länken mellan drivkrafter och förändringar i naturresursbasen måste
åskådliggöras (
Otydlig lagstiftning skapar vattenkonflikter).
I och med att ekosystem inte bara är kopplade till varandra utan också
till samhället måste vi göra en helhetsanalys, dvs. analysera hela
det socio-ekologiska systemet
[2].
I exemplen ovan har förändringar gjorts i en del av systemet (skorstenar
och ökad frihandel) utan hänsyn till effekter på andra delar av systemet
(försurning och övergivna jordbruk) (
"Kommando
och kontroll" och naturresursförvaltningens patologi ). Genom
att uppmärksamma drivkrafterna kan beslutsfattare byta fokus från
hantering av effekterna av ett problem till att hantera orsakerna
bakom.
Lisa Deutsch och
Miriam
Huitric