Från forskning till politisk handling – medias ansvar?

Massmedia måste uppmärksamma miljöfrågorna. Annars händer det ingenting. Det framkom vid ett seminarium den 31 augusti 2000, med doktor Jill Jäger, föreståndare för ”International Human Dimensions Programme on Global Environmental Change”. Seminariet arrangerades av Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, International Geosphere-Biosphere Programme (IGBP), Centrum för Naturresurs- och Miljöforskning (CNM) vid Stockholms universitet och Albaeco.

Vid seminariet presenterade Jill Jäger forskningsresultat om hur politisk handling hänger ihop med kunskap från forskarvärlden och med vilja till att förändra. I studien ingick olika länders riskhantering av de tre miljöproblemen klimatförändring, försurning och ozonuttunning[1].

Jill Jägers resultat pekar på att det inte räcker med att forskarna vet hur det står till med vår miljö. Forskningsresultaten måste spridas ut i samhället och framförallt till politikerna, till exempel med hjälp av nyhetstidningarna. Hon menar att det är först efter det att medierna rapporterat om miljöproblemen som politikerna inleder olika typer av handlingsprogram. Läs mer om detta i den kommande boken om hur globala miljörisker bör hanteras[2].

Riskhanteringsmodell

Jill Jäger presenterade också en modell över hur riskhanteringen kan se ut i ett land. Generellt sett är det ett kraftigt fokus på utsläppsnivåer och koncentrationer. Vilka drivkrafterna är som ligger bakom miljöproblemen, eller vilka de framtida sociala och ekonomiska effekterna är av miljöproblemen undersöks sällan eller aldrig. Det verkar också finnas en tendens till att gamla mål och uppfattningar hänger kvar trots att kunskapen förnyas och pekar åt andra håll. Något positivt är att fler intresserar sig för riskhanteringen ju längre den pågår och vill också delta aktivt i arbetet.

Jill Jägers modell kan delas in i sex faser. Tre delar formas främst av forskare och är kunskapsbaserade.  De övriga tre delarna är handlingsbaserade och formas främst av politiker.

Forskarvärldens kunskapsbaserade riskhantering:

1. Riskuppskattning - Vad är problemet? Riskuppskattningen fokuserar ofta på koncentrationer av ämnen, utsläppsmängder , temperaturförändringar eller andra siffror. I början av vad-är-problemet processen arbetar ofta flera grupper med olika uppfattningar separat. Längre fram ökar samarbetet mellan grupperna. Drivkrafterna bakom miljöproblemen diskuteras oftast inte i den här fasen. Inte heller vilka de eventuella sociala effekterna är.

2. Övervakning  - Vad sker? Övervakning av ett miljöproblem sker oftast inte som en medveten del av riskhanteringen utan som en del av en pågående naturvetenskapliga grundforskningen. Fokus är då på mätbara effekter i naturen. Drivkrafter bakom miljöproblemet, som till exempel olika former av mänsklig påverkan undersöks inte.

3.    Uppskattning av handlingsmöjligheter  - Vad kan vi göra? Det här skedet av processen sker separat från riskuppskattningen. Ibland kan det ta tio år för kunskapen från forskarnas riskuppskattningen att nå de politiska diskussionerna om olika handlingsalternativ.

Policy- och handlingsbaserad riskhantering

4.      Mål och strategiformuleringar  - Vad bör vi göra? I början av den här handlingsbaserade riskhanteringen sätts enkla och rigida mål som ofta gäller internationellt, till exempel en två procents minskning av världens koldioxidutsläpp under en femårsperiod. Senare i processen blir målen mer anpassade efter användare och land. Men när ny kunskap kommer fram allteftersom, hålls ofta de gamla målen fast vid, trots att dessa inte är optimala.

5.      Genomförande - Hur bör vi regera ? Efter det att nationella mål har satts kommer krav på att nya institutioner inom landet måste skapas för att hantera och lösa problemet.

6.      Utvärdering – Vad har hänt? Det finns få exempel på utvärderingar av riskhantering av stora miljöfrågor. Men de som finns är i hög utsträckning formade av den politiska omgivningen och utvärderar de naturvetenskapliga forskningsresultaten. Sällan utvärderas miljöproblemet som helhet inklusive olika typer av sociala och ekonomiska effekter.

L. Hård af Segerstad och C. Holmlund

---