Ny
syn på biologisk mångfald, ekosystem och mänskligheten
I
det långa loppet utgör biologisk mångfald den mest
grundläggande förutsättningen för mänsklighetens
välbefinnande. Därför räcker det inte att av
etiska skäl omvandla några få artrika områden
till naturreservat. Hela samhällets syn på biologisk
mångfald måste förändras.
Det
menar tre framträdande forskare i en artikel i tidskriften
Ecological Applications [1].
Där presenteras en ny ekologisk-ekonomisk syn på biologisk
mångfald som utvecklats inom ett forskningsprogram på
Beijerinstitutet vid Kungliga Vetenskapsakademien.
Naturvården
har traditionellt riktat in sig på att bevara ett så
stort antal, genetiskt åtskilda, arter som möjligt. Detta
har ofta lett till att naturreservat eller nationalparker har etablerats
i regioner med extremt hög artrikedom. Drivkraften har många
gånger varit olika etiska skäl. Författarna till
artikeln ställer sig bakom de etiska skälen men ifrågasätter
om fokus verkligen ska ligga på genetisk mångfald på
några få så kallade hot-spots med hög biologisk
mångfald.
Den
alternativa ekologisk-ekonomiska bild de tecknar ser istället
ekosystem och deras biologiska mångfald som viktiga produktionsfaktorer
som producerar både varor och tjänster till mänskliga
samhällen. Med en sådan ekologisk-ekonomisk syn borde
fokus inom naturvården istället ligga på bevarandet
av viktiga funktioner i ekosystemen. Då behövs funktionell
diversitet, det vill säga många arter som utför
liknande funktioner, vilket ger en form av försäkring.
Om en art minskar i antal lokalt, eller försvinner helt, finns
det andra som kan ta över och se till att den viktiga funktionen
upprätthålls. På så sätt säkerställs
ett jämnt flöde av de varor och tjänster som naturen
tillhandahåller till mänskligheten.
Med
andra ord, istället för att endast säkerställa
antalet arter i en avlägsen nationalpark måste det finnas
biologisk mångfald som säkerställer de viktigaste
funktionerna i så gott som alla ekosystem.
Frågan
om biologisk mångfald och ekosystemfunktioner kräver
global samverkan. Ett exempel i artikeln beskriver hur förlust
av biologisk mångfald på en plats kan leda till problem
på en annan plats, långt bort. Skogen i Kanada påverkas
av avverkningar av skogar i Sydamerika. Kopplingen mellan dessa
avlägsna skogar utgörs av flyttfåglar som normalt
sett övervintrar i Sydamerika och flyttar till Kanada på
sommaren. Avverkningarna leder till att färre fåglar
tar sig till Kanada och därmed förlorar Kanadas skogar
en viktig ekologisk tjänst eftersom just dessa flyttfåglar
vanligtvis äter skadeinsekter. Om denna utveckling fortsätter,
skadeinsekterna i Kanada förlorar sina naturliga fiender och
får härja fritt kan det få allvarliga ekonomiska
konsekvenser för den kanadensiska skogsindustrin. Men problematiken
måste hanteras på ett internationellt plan.
Biologisk
mångfald som försäkring
En
grupp av arter som utför liknande funktioner i ett ekosystem
kallas för en funktionell grupp. Det kan t ex vara betande
djur på en savann som zebror och antiloper. Vissa arter förefaller
vara mer viktiga än andra och kallas därför nyckelarter.
Om miljöförhållandena i ett område förändras
kan dock andra arter som tidigare föreföll mindre viktiga
få en nyckelroll. Dessvärre är det svårt att
förutsäga vilka dessa arter kommer att vara som fungerar
som "naturligt försäkrings kapital". Därför
måste bevarandestrategier utformas som är mer flexibla,
menar författarna till artikeln.
Med
både nyckelarter och försäkringsarter i fokus kan
ekosystemens resiliens säkerställas. Resiliens är
ekosystemens förmåga att klara av miljöförändringar
och störningar utan att förlora viktiga funktioner. Resiliensen
borgar för att ekosystemen kommer att vara produktiva och fortsätta
att leverera varor och tjänster till mänskliga samhällen
också i framtiden.
Bevarande
av mångfald genom attitydförändring i samhället
Författarna
menar att den främsta orsaken till att den biologiska mångfalden
är hotad är att den inte har ett direkt marknadsvärde
och därför ofta glöms bort av beslutsfattare. De
ser ett behov av att i beslutsfattare i framtiden inte bara fokuserar
på de direkta orsakerna till att den biologiska mångfalden
minskar (t ex markanvändningsförändringar, överexploatering
och fragmentering) utan också på de bakomliggande drivkrafterna
som äganderätter, fattigdom, ökande befolkningstal
och konsumtionsmönster.
Vidare
finns det ett behov av att skapa ekonomiska styrmedel som minskar
skillnaden i värdet av biologisk mångfald för den
enskilde individen just nu och värdet för samhället
i långa loppet. Det som i ekonomisk teori kallas att internalisera
externa effekter.
En
annan viktig komponent är att utveckla flexibla och anpassningsbara
institutioner (regler och normer) för hur vi ska hantera, nyttja
och bevara den biologiska mångfalden. Vi har idag inte tillräckliga
kunskaper om hur ett ekosystems förmåga att vara produktivt
förändras när artantalet minskar eller när miljöförhållandena
förändras. Det ekonomiska systemet måste vara beskaffat
så att vi inte löper risken att drabbas av irreversibla
förändringar i de ekosystem som vi är beroende av
för vårt välbefinnande och vår långsiktiga
välfärd.
Sammanfattningsvis
menar författarna till artikeln att det mest effektiva sättet
att bevara mångfalden inte är nationalparkens stängsel
utan reformer och en miljöpolitik som gör bevarandet till
en angelägenhet för den enskilde såväl som
för samhället i stort.
[1] Detta är en
sammanfattning av artikeln Biological Diversity, Ecosystems, and the
Human Scale. C. Folke, C. S. Holling och C. Perrings, 1996. Ecological
Applications 6(4).