Svamparnas roll i skogen

Varför är det så vikigt med biologisk mångfald? För att illustrera detta ska vi kika in genom tallgrenarna och se vilken roll älgen och svamparna spelar för att du ska få din morgontidning i brevlådan imorgon bitti.

I en svensk tallskog finns det grovt räknat cirka 80 svamparter som kan leva i symbios med olika träd. När allt är som det ska är det ungefär bara fem av de 80 svamparna som ger träden näring. De här svamparna kan vi kalla för nyckelarter. De utför viktiga funktioner – nyckelfunktioner – i skogen. Är då de övriga 75 svamparna överflödiga och till ingen nytta? Nej, så är det inte. När skogen utsätts för en storm, brand, en älg som kissar, eller någon annan störning, slås ofta de fem ”nyckelsvamparna” ut. Men skogen är då så klurigt organiserad att de övriga 75 svamparna fungerar som en buffert och kan hoppa in och ersätta de utslagna svamparna. De här ”buffertsvamparna” är skogens försäkring för att träden ska kunna fortsätta att leva och växa även när skogen utsätts för en störning.

Låt oss titta på ett exempel. När en älg kissat (en liten men vanlig störning) blir marken blöt, syrefattig och kväverik. ”Nyckelsvamparna” slås då ut och kan inte längre sköta sitt jobb. Istället trivs några av de 75 ”buffertsvamparna” bra under de nya blöta förhållandena och lyckas ge träden näring. Efter en tid blir marken för torr för ”buffertsvamparna”, och ”nyckelsvamparna” kan komma tillbaka och fortsätta ge träden näring[1]!

En tallskog med fem ”nyckelsvampar” och 75 ”buffertsvampar” antas ha en god förmåga att bibehålla sina funktioner efter en störning. En sådan skog har hög resiliens[2].

En tallskog med fem ”nyckelsvampar” men bara tre ”buffertsvampar” riskerar att inte klara av kissande älgar, och träden tynar sakta bort. En sådan skog har låg resiliens.

Det är alltså viktigt att en tallskog har många olika symbioslevande svamparter, som ser till att träden fortsätter att växa även när en älg kommer och kissar. Det är helt enkelt avgörande för både skogsbruket och pappersmassaindustrin. Människans välstånd är alltså mycket nära sammankopplat med den biologiska mångfalden ute i naturen[3].

K. Böttiger Bille, L. Hård af Segerstad, C. Holmlund

Läs mer: Walker, B., A. Kinzig and J. Langridge. Plant Attribute Diversity, Resilience, and Ecosystem Function: The Nature and Significance of Dominant and Minor Species. Ecosystems (1999) 2:95-113. Springer Verlag.

---