Fisk är inte bara gott att äta. Fisk gör oss människor en mängd tjänster under hela sin livscykel. Vissa tjänster är fundamentala, som till exempel att fisk balanserar näringshalter, reglerar kretslopp, och transporterar energi. Andra tjänster formas av vår kultur och våra behov. Vi använder till exempel fiskar som miljöindikatorer eller njuter av dem i ett akvarium och ute i skärgården. Gemensamt för ekosystemtjänsterna är att de sällan tas med i ekonomiska och politiska kalkyler, och att det är svårt, eller omöjligt, att ersätta dem med tekniska alternativ.
ill: Lina Hedberg
Det finns 25 000 identifierade fiskarter i världen. Ungefär 200 tycker vi om att äta. Några få innehåller ämnen som liknar antibiotika och kan användas i mediciner. Andra fångas och används till produktion av fiskmjöl och fiskolja, särskilt småfiskar. Det är alltså långt ifrån alla arter som vi fiskar upp som har ett direkt ekonomiskt värde. Kanske behöver vi inte de övriga för vårt välbefinnande?
Jo, vi behöver en stor mångfald av fiskarter. Under sin livstid gör nämligen fiskar oss en mängd ekosystemtjänster. Oftast alldeles gratis.
Fiskar, tillsammans med andra djur, växter, svampar och bakterier, är med och producerar fundamentala ekosystemtjänster, som till exempel att reglera de naturliga kretsloppen, balansera näringshalter och transportera och lagra energi. Både matfisken, fiskmjölet och fiskoljan är beroende av de fundamentala tjänsterna som fiskar i olika delar av näringsvävarna är med och genererar. Ofta tänker vi inte på dessa tjänster och tar sällan med dem i ekonomiska kalkyler. Men de är nödvändiga för att upprätthålla ekosystemens förmåga att buffra störningar. (se även artikel om resiliens)
De fundamentala ekosystemtjänsterna är också förutsättningen för de preferens-styrda ekosystemtjänster som fiskar genererar. Dessa tjänster formas av våra värderingar och behov. Fiskar kan användas för att öka vår matproduktion, förbättra vattnet i sportfiskesjöar, motverka smittspridning av farliga sjukdomar eller som indikatorer och avslöja miljögifter som ansamlas i naturen. Ibland vill vi bara ha dem att titta på i vackra akvarium.
När överfiske sker i hav och kustzoner riskerar några eller många av de fundamentala och preferens-styrda ekosystemtjänsterna att påverkas. Dessa tjänster kan sällan ersättas av tekniska alternativ som är ekonomiskt och ekologiskt försvarbara. Därför är det viktigt att fiskeförvaltningen tar hänsyn till att både fisk och fiskarsamhällena är delar av dynamiska och resilienta ekosystem.
| Fundamentala
ekosystemtjänster - FAKTARUTA 1 Reglering av näringsvävar När fiskyngel och vuxna fiskar äter andra djur och växter påverkas sammansättningen av arter i vattnet. Fiskpredation är därmed en viktig faktor för stabiliteten och dynamiken i näringskedjan i hav och kustzoner. Reglering av processer i sediment Många fiskar lever eller äter vid botten och påverkar därmed samtidigt livssituationen för andra organismer i vattnet . Laxfiskar till exempel, gräver gropar för sina ägg i älvarna och frigör därmed både organiskt material som andra organismer lever av och hjälper också till att syresätta vattnet. Reglering av kolflöden Vilken typ av fisk som lever i en sjö kan avgöra ifall sjön avger eller tar upp koldioxid. I en jämförande sjöstudie i USA, visade det sig att en sjö med fiskätande fiskar och relativt få växtplankton hade hög koncentration av löst koldioxid i vattnet, vilket i sin tur ledde till att koldioxid avgick från vattenytan till atmosfären. I en annan sjö med zooplanktonätande fiskar bands kolet upp i den höga produktionen av växtplankton. Detta ledde till att koldioxid istället togs upp i sjön från atmosfären. Fiskar - aktiva länkar mellan ekosystem Fiskar som förflyttar sig mellan olika ekosystem eller mellan platser i ett ekosystem transporterar energi och material. Laxfiskar till exempel, som migrerar från havet till älven, transporterar och tillför kol, kväve och fosfor i form av avföring och ägg. Detta näringstillskott kan tas upp av alger, insekter, fiskyngel och andra organismer som lever i eller vid älven. Fiskar - passiva länkar mellan ekosystem När fiskägg, larver, vuxna fiskar och döda fiskar äts upp av fåglar och landlevande djur - eller människor - fungerar fiskarna som passiva länkar mellan vatten, luft och land. Pingvinerna på Marion Islands till exempel omvandlar sin fiskföda till kväverik avföring. Den kväverika avföringen sprids på land och är en förutsättning för en stor del av öns gröna växter. Fiskar - ekologiskt minne Under en störning - naturlig och/eller skapad av människan - kan fiskar fungera som så kallat ekologiskt minne mellan avlägsna ekosystem och under långa tidsrymder. Under en istid, storm eller ett intensivt fiske, kan migrerande fiskar flytta på sig. Efter störningen återvänder fisken med sitt lager av energi, näring och gener och bidrar till att återuppbygga systemet. |
| Preferens-styrda
ekosystemtjänster – FAKTARUTA 2 Fisk som miljöindikatorer Många fiskar är känsliga för miljögifter, försurning, parasiter och andra sjukdomar och kan därför fungera som miljöindikatorer. Både stora och små, plötsliga och kroniska förändringar i miljön, kan upptäckas genom att studera fisk och fisksamhällen. Den här informationen kan användas för forskning, utbildning och miljöövervakning. Fisk
avslöjar klimatförändringar Fisk äter och kontrollerar tillväxten av oönskade alger, växter, svampar eller parasiter. Fiskpredation används till exempel på Kinas risfält där fiskar planteras ut för att skydda och öka tillväxten av risplantan. Fisk kontrollerar också malaria och andra sjukdomar, genom att äta och reglera smittspridande djur och växter. Växt- och planktonätande fiskar används också för att rena grumliga sjöar och göra dem till dugliga sportfiskesjöar. Odlad
fisk förutsätter vild fisk |
[1] Holmlund C. M., and Hammer
M. 1999. Ecosystem services generated by fish populations. Ecological
Economics 29: 253-268.
* frivilligt