Ekosystem i samhällets tjänst [1]

Naturen bidrar till samhällets utveckling dels med varor, dels med tjänster. Värdet i kronor och ören av de ekologiska tjänsterna vet vi inte mycket om. Vi vet inte heller särskilt mycket om vilka mekanismer det är som upprätthåller flödet av tjänsterna, sa Thomas Elmqvist.

Men vi vet att en stad behöver ett stort omland för att försörja sig, att den gör ett ekologiskt fotavtryck. I grova tal behöver en stad 200 gånger sin egen yta av skog, jordbruksmark och hav för sin försörjning. För att bli av med sitt avfall behöver den 500-1 000 gånger sin egen yta.

Värdefulla ekosystem

Ekosystemtjänster som är beroende av biologisk mångfald är till exempel reglering av vattenflöden, pollination, fröspridning samt rekreation och estetiska värden. Efter Yangtseflodens översvämning i Kina 1998 då 223 miljoner människor drabbades har man räknat ut att skogarna i det övre avrinningsområdet är tio gånger mer värda för buffring av vattenflöden än som timmer. I Vietnam har man huggit ner mangroveskogarna utefter kusten. Nu återplanteras de för att ge skydd och mera fisk.
     En grupp polynesier steg iland på Påskön på 400-talet. Ön var täckt av skog med en enda trädart, en jättepalm. Dessutom fanns en buskliknande ärtväxt och en speciell papegoja som pollinerade palmen. I havet var mångfalden större. Fisk och sjöfågel blev invånarnas enda proteinkälla. Deras samhälle blomstrade, men kollapsade så småningom.
     I dag är skogen borta. Alla har trott att människorna högg ner den - tills för några år sedan. Då förstod man att polynesierna på 400-talet förde med sig råttan Rattus exulans som åt både palmens frön och papegojan. Nu håller man på att omvärdera historien och har indicier på att befolkningen försökte vårda den viktiga palmen men inte förmådde kontrollera råttan.
     Ekosystemet på Påskön var mycket sårbart med en enda trädart och en enda pollinatör.

Tre nyckelbegrepp

Den här historien berättade Thomas för att illustrera tre nyckelbegrepp i samband med den biologiska mångfaldens betydelse för ekologiska tjänster:

• Funktionell diversitet - mått på mångfald av funktionella grupper, till exempel kvävefixerare, pollinatörer eller fröspridare i ett system.
• Redundans - beskriver förekomst av flera arter med liknande effekt (samma funktionella grupp) men med olika respons på miljöförändringar
• Resiliens - förmåga att buffra/ absorbera störningar; beror bland annat av funktionell diversitet och graden av redundans; medger återhämtning och utveckling efter störning.

Mycket kvar att utforska

På Påskön var det dåligt beställt med funktionell diversitet, redundans och resiliens. Variation inom arten kan ibland ge högre resiliens. Thomas presenterade "spismodellen" för att illustrera hur resiliensen påverkas av olika redundas och funktionell diversitet. Han nämnde Östersjön som ett nordiskt exempel på ett mycket känsligt ekosystem där människan i dag är en nödvändig aktör.
     Vilka ekosystemtjänster är mest beroende av hög funktionell diversitet och hög redundans? Vilken roll spelar reservat för att upprätthålla ett flöde av eko-systemtjänster? Hur effektivt och i vilka skalor kan teknik ersätta ekosystemtjänster? Det här är viktiga frågor för forskarna att besvara.
     Hur kan vi restaurera naturen där det behövs? Hur får vi en fungerande och aktiv politik? FN arbetar med frågan, och Sverige deltar. Läs mer om Millennium Ecosystem Assessment på nätet: www.millenniumassessment.org

Birgitta Johansson, informatör på FORMAS.

---

[1] Denna text är tidigare publicerad i Seminarienytt 1 - 2001 från Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Formas. Texten är baserad på ett föredrag av Thomas Elmqvist från Institutionen för systemekologi vid Stockholms universitet under ett seminarium om biologisk mångfald för Formas personal.