Ekologiska fotavtryck - vi tar på oss sjumilastövlar varje gång vi går och handlar

Bor man i en storstad reflekterar man sällan över att allt det vi äter, klär oss i, kör med och bor i kommer från naturens tjänstvilliga system. Ekologiska fotavtryck är ett ytmått för att mäta hur mycket av natursystemen som vi tar i anspråk [1]. Ett fotavtryck visar hur mycket energi- och råmaterial en person eller en grupp konsumerar och översätter denna konsumtion och avfallshantering  i natursystemyta. D v s hur stor natursystemyta tar du i anspråk när du t ex läser din dagstidning och dricker din café au lait? Fotavtryck sätter vi både lokalt och globalt. I och med världshandel och transport av föroreningar blir det ju inte bara närområdet som tas i anspråk utan även ekosystem i produktionsområden på andra sidan jordklotet. Preliminär forskning tyder på att mer än en fjärdedel av de ekosystem som vår matkonsumtion kräver, finns utanför Sveriges gränser.

klicka för att se större bild

Som innevånare i Östesrsjöregionen är du beroende av ett ekosystemunderhåll från skogar, jordbruksmark, hav, sjöar och våtmarker om ca 220.000-250.000 m2 per år. Det motsvarar 250-300 tennisbanor. Du använder 450 m3 sötvatten per år i hemmet och på arbetet, men du är beroende av ytterligare 15.000-30.000 m3 för att ekosystemen ska kunna förse dig med mat och timmer och ta hand om delar av ditt avfall [3].

Inuti de ekologiska fotavtrycken pågår ett avancerat samspel mellan populationer av växter, djur och mikroorganismer, näringsämnen och vattenflöden. Det samspelet är så komplext att det sällan går att direkt kartlägga orsak och verkan. Detta samspel upprätthåller naturens kapacitet att leverera de ekosystemvaror och -tjänster som utgör basen för vår samhällsutveckling.

K. Böttiger Bille och L. Hård af Segerstad