Bleknar korallreven bort?

För drygt två år sedan slog forskare och dykare runt hela världen larm. Korallreven förlorade färgen och riskerade att dö på grund av förhöjda vattentemperaturer. I Svenska Dagbladet var korallrevsblekningen huvudnyhet under rubriken ”Miljökatastrof”.

Bild 1: Blekta koraller från atollen Glovers Reef i Belize. Bilden är tagen 1998 under den senaste stora korallrevsblekningen. I förgrunden en blekt s.k. eldkorall och i bakgrunden en blekt massiv stenkorall. Korallkolonierna uppe till vänster i bild är övervuxna av stora brunalger, något som ofta inträffar då koraller dör pga blekning. Foto: Ingrid Nordemar

Blekning inträffar då de viktigaste korallrevsbyggarna, stenkorallerna, förlorar de mikroskopiskt små encelliga alger som lever i deras genomskinliga hud. Mikroalgerna ger inte bara korallerna deras färg utan förser också koralldjuret med näring och tar hand om dess avfallsprodukter. Dessutom gör mikroalgerna så att tillväxten av korallens kalkstensskelett går upp till tio gånger snabbare. Utan sina mikroalger dör koralldjuret efter en tid. Ofta växer då större alger över de döda korallerna, vilket leder till att reven sakta men säkert eroderar bort. Levande korallrev tillhör världens mest produktiva och artrika ekosystem. De förser kustbefolkningar i över hundra länder med viktiga resurser och ekologiska tjänster. Förutom produktionen av mat som fisk, musslor och alger, skyddar reven kusten från nötande vågor; lockar till sig inkomstbringande turism och förser läkemedelsindustrin med råmaterial till mediciner.

Men hur gick det med korallreven då? Är de idag endast bleka kopior av sina forna jag? Berodde de förhöjda vattentemperaturerna på ett naturligt återkommande väderfenomen eller var de resultatet av globala klimatförändringar orsakade av människans förbränning av fossila bränslen? Nu har forskarna sammanfattat hur allvarlig korallrevsblekningen var. I en artikel i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature[1] presenterar fyra amerikanska forskare resultatet av sina studier av korallreven i Belize, som ligger i Mellanamerika. De sammanfattar läget så här:

• 1997/1998 var den varmaste perioden någonsin sen man började mäta vattentemperaturen i de tropiska delarna av världshaven.

• De extremt höga vattentemperaturerna orsakades av en kombination av det naturligt återkommande väderfenomenet El Niño och global uppvärmning orsakad av människan.

• De höga vattentemperaturerna ledde till en världsomfattande korallrevsblekning.

• Forskarnas studier av fossila korallrevslager visade att det här var första gången på tre tusen år som en så stor koralldöd orsakad av blekning har ägt rum i Belize. Detta är ett av de första starka bevisen på en koppling mellan korallrevens försvinnande och den globala uppvärmningen, menar forskarna.

Flera andra vetenskapliga artiklar sammanfattar också effekterna av blekningen[2]. Av dessa lär vi oss att korallblekning har ägt rum åtminstone fem gånger de senaste 20 åren, men aldrig i liknande omfattning som den senaste blekningen. Flera områden som tidigare varit i stort sett förskonade drabbades nu för första gången av blekning i stor skala. Men i efterhand kan forskarna nu se att många rev har återhämtat sig förhållandevis bra. När en korall tappar sina mikroalger kan nya varianter av mikroalger kolonisera korallerna och göra så att koralldjuret återhämtar sig. På så sätt kan blekningen vara en anpassning till nya miljöförhållanden. En ny variant mikroalger kan nämligen vara mindre känslig för temperaturhöjningar och därmed klarar korallvärden nästa period med förhöjda temperaturer bättre. Dessa anpassningar till trots – den senaste korallrevsblekningen var som sagt den värsta sen forskarna började registrera tillståndet hos världens korallrev.

Framtiden för världens korallrev

Många forskare fruktar nu att korallrevsblekning kommer att bli allt vanligare i framtiden. Dessa forskare menar att El Niño redan idag kommer oftare och håller i sig längre på grund av globala klimatförändringar. Och att det kommer att bli värre i framtiden. Men även om så inte är fallet kan normala perioder med förhöjda vattentemperaturer få värre effekter i framtiden. Det beror på att annan påverkan på reven, som miljögifter, överfiske och övergödning, verkar göra så att reven klarar förhöjda temperaturer sämre och återhämtar sig långsammare efter en blekning. Denna kombination av lokala och globala miljöhot riskerar att få, inte bara ekologiska, utan också allvarliga sociala och ekonomiska effekter i de många samhällen som är beroende av reven. Även om det skulle bli så illa kommer reven förr eller senare att återhämta sig, menar bland andra den australiensiska forskaren Clive Wilkinson. Det är bara det att det kan dröja upp till tusen år, eller mer. Så för människans skull måste vi agera nu, innan det är för sent. Och det räcker inte med att ta sig an den nog så svåra uppgiften att minska utsläppen av växthusgaser, utan vi måste dessutom försöka få bukt med ett antal lokala miljöproblem som övergödning och överfiske. Någonting positivt medförde dock blekningen. Korallreven var på allas läppar en tid. Den massmediala bevakningen var enorm. Det har lett till en allmän opinion för att försöka rädda reven.

Bild 2: Mångfalden av fiskar är beroende av friska koraller.

F. Moberg