Se upp stadsmänniska!

I stadens sus och dus är det lätt att glömma bort det allra mest grundläggande. Det vi är mest beroende av är dessutom många gånger osynligt. Hur medveten är stadsmänniskan om sitt beroende av naturen?


Är staden en ö som lever isolerad eller är den en del av något större? Seattle, USA.


Om man komprimerar den moderna människans historia till en timme började vi leva i städer för en minut sedan[1]. Staden är med andra ord ett nytt habitat för människan. Trots det har vi redan anpassat oss relativt bra till livet i staden. Kanske för bra?

Den mentala avskärmningen

I människans tidiga historia var hon hela tiden tvungen att leta efter trygga ställen att vistas på. Mycket energi gick åt till det eftersom det fanns många faror att gömma sig för.
    I en stad har vi byggt upp en miljö där vi känner oss trygga. Vi har nästan konstant tak över huvudet: många människor spenderar 95 procent av sin tid inomhus[2]. Vi behöver därför inte leta efter trygga ställen, utan kan istället koncentrera oss på andra viktiga saker. Som att skaffa mat, hitta en partner och ha roligt. Staden erbjuder allt man någonsin kan önska sig i överflöd för den som har pengar. Världen utanför gör sig sällan påmind och glöms därför lätt bort. Det är lätt att bli mentalt avskärmad från livet utanför staden. Tänker du på att praktiskt taget hela världen kan finnas representerat på ditt matbord, på hur de varorna kommit till Sverige, på var alla sopor du slänger tar vägen eller på att träden du just körde förbi omvandlar dina avgaser till luft du kan andas?
    Faktum är att människan har nog aldrig känt sig så oberoende av naturen som hon gör idag. Men ändå är hon lika beroende av naturen som hon alltid varit. Nästan allting du gör en vanlig dag är direkt beroende av att ekosystemen runt dig fungerar och kan göra de tjänster som behövs; till exempel trädens rening av luft eller bakterierna som renar ditt dricksvatten.

Att se något osynligt

Ekosystemjänsterna är många gånger osynliga för oss, både på grund av att de ibland är svåra att se eller bara för att vi inte tänker på dem. Genom att bli medveten om att tjänsterna finns blir de lättare att uppskatta.
    En annan sak som också är osynlig är hur mycket land som går åt att producera det du äter eller för att ta upp de avgaser som släpps ut när du flyger. Frågan kan alternativt ställas: hur mycket av allt land som finns på jorden går åt att upprätthålla mitt liv? Det finns ett enkelt verktyg för att få reda på det. På winwin.se kan du på några minuter räkna ut hur många hektar land av jorden du tar anspråk på. Den siffra du får fram är ditt ekologiska fotavtryck. Ekologiska fotavtryck kan man räkna ut på vilken skala som helst: för dig, din familj eller för hela länder. I Världsnaturfondens rapport Living Planet Report kan du jämföra olika länders ekologiska fotavtryck.


Teresa Hellgren


[1] Beräknat på att den moderna människan uppkom för 300 000 år sedan och att fenomenet staden uppkom för 5 000 år sedan.

[2] Jürgen Breuste. Föreläsning "Urban Ecology and Sustainable Urban Development." Doktorandkurs i Urban ekologi. Maj 2002.


(020607)
Vad tyckte du om artikeln?

Ange ditt namn*:


Ange din E-mail adress*:


Ange din kommentar:


* frivilligt