Ingen stad utan naturen!

Naturen som finns inne i och utanför städerna är viktig för såväl vår överlevnad som vår livskvalitet. Träden i Chicago och sjöarna i Mexico city har större betydelse än vi tror.

Träden längs gatorna är vackra och gör nytta. Montreal, Kanada.

Mängder av viktiga varor och tjänster produceras i naturen och vårt samhälle skulle kollapsa utan dem. Även om städerna kan tyckas vara isolerade öar av högteknologiska lösningar, är de i allra högsta grad beroende av naturen.

Viktiga gratistjänster[1]

Ekosystemen inne i staden ger oss bland annat luftrening, bullerminskning, reglering av mikroklimatet[2] och rekreation (se faktaruta nedan). De ekosystem i staden som ger oss detta är bland annat träden på gatorna, gräsmattorna, skogarna i stadens utkanter, våtmarkerna, sjöar och vattendrag. En park renar luft och ger rekreation och bullerdämpning på en gång, och bidrar på så sätt till både hälsa och livskvalitet alldeles gratis. Det finns alltså mängder av ekosystemtjänster[3] som vi tar för givna.
    Naturen förser oss även med pollinering av våra grödor, ämnen till mediciner, luftrening, råvaror till industrier och syre. Det sistnämnda genom växternas oupphörliga fotosyntes. Det finns stora och små tjänster, som kolets kretslopp över hela jorden eller bullerdämpningen av träden utanför ditt fönster.

Ekosystemtjänster i städer världen över

Vad är ett träd värt i Chicago[4]
Träden i Chicago tar bort ungefär 5600 ton luftföroreningar varje år, t.ex. marknära ozon och partiklar. De skyddar mot vind på vintern och skuggar mot solen på sommaren. Om man skulle plantera tre träd vid varje byggnad skulle energiförbrukningen minska med 2-7 procent eftersom behovet av uppvärmning och avkylning minskar. Totalt är varje träd värt ungefär US$ 400 i Chicago och förtjänsterna av att plantera fler träd är dubbelt så höga som kostnaderna.

Viktiga sjöar i Mexico City[5]
Mexico city är en av världens största städer, den ligger i en dalgång på hög höjd. Klimatet och vindarna gör att luftombytet över staden är litet och därmed är temperaturen hög och luftkvalitén ofta låg. Man har studerat två sjöar i staden och funnit att dessa, trots att de är mycket förorenade, har stor betydelse för det lokala klimatet. I städer är det varmare och luften är torrare än i omgivningen[6]. Vid sjöekosystemen i Mexico city minskar temperaturen med upp till 3,5°C på eftermiddagarna då det är som hetast. Detta motsvarar den temperatur landsbygden har utanför staden. Sjöarna motverkar alltså den uppvärmande effekt som staden har. Dessutom sker ett gasutbyte vid vattenytan som ökar luftfuktigheten. Lägre temperatur och högre luftfuktighet är bra för livet i staden. Även luftens sammansättning ändras nära vattnet. Ibland minskar halten föroreningar och ibland ökar den.

Koldioxiden svämmar över i Stockholm[7]
Stockholms län är landets befolkningstätaste. Det innebär att ytan ekosystem per invånare är liten samtidigt som utsläppen är koncentrerade. De skogar, våtmarker och sjöar som finns i Stockholms län räcker enligt en undersökning till att ta upp 41 procent av trafikens koldioxidutsläpp[8] och 17 procent från övriga utsläppskällor. För att all koldioxid ska tas upp krävs en ekosystemyta som är tre gånger så stor som hela länet. Stockholm behöver alltså andra läns ekosystem. För att denna och många andra ekosystemtjänster ska fungera krävs även en god tillgång på vatten. Det vatten som ekosystemen behöver för att ta upp koldioxiden i Stockholms län motsvarar nio gånger befolkningens direkta vattenförbrukning. Detta är ett exempel på en indirekt ekosystemtjänst.
    
Att ta hand om ekosystemen

Över hela världen förlorar städerna ekosystem. De exploateras i rasande fart när städerna växer och förtätas. I skuggan av akuta sociala problem och en allmän urbaniseringsyra glömmer vi ofta bort att räkna med de värden som naturen utgör. Jordens ekosystemtjänster är, enligt en beräkning[9], värda 33 biljoner US$ totalt, vilket är dubbelt så mycket som världens bruttonationalprodukt.
    Många av stadens ekosystem mår inte bra. De påverkas av föroreningar, slitage från besökare och isolering från andra ekosystem. För att vi ska ha kvar ekosystemtjänsterna på lång sikt måste stadens ekosystem vara friska. Ekosystem fungerar inte själva, utan är kopplade till varandra och människan genom flöden av energi och material. Det handlar därför inte bara om att bevara själva markytan, utan även om att skapa en miljö med hög biologisk mångfald, ett omgivande nätverk av ekosystem och en lämplig balans mellan utnyttjande och bevarande. Först då kan de viktiga ekosystemtjänsterna bibehållas i en föränderlig miljö[10].

Viktiga ekosystemtjänster i staden Rening av luft En hektar blandskog filtrerar upp till 15 ton partiklar varje år. Barrskog filtrerar två till tre gånger mer. Reglering av mikroklimat Vegetationen minskar skillnaderna i klimatet genom att skugga på sommaren och minska vinden på vintern. Minskning av buller Ljudet studsar mindre mot grönytor jämfört med hårdgjorda ytor. Minskningen är ungefär 3 dB. Upptag av regnvatten Gröna ytor låter regnvattnet sippra ned i marken, vilket gör att grundvattenytan bibehålls. Dessutom kan vattnet avdunsta vilket ger mer fukt i stadsluften. Våtmarker tar hand om näringen Våtmarkernas arter är duktiga på att ta upp näring i vattnet, därför är dessa miljöer ett bra och billigt komplement till reningsverken när det gäller att minska övergödningen. Våtmarker har ofta dessutom en hög biologisk mångfald. Rekreation och kultur Ekosystemen ger oss möjlighet till avkoppling såväl som fysisk aktivitet. Dessutom är parker och gamla träd viktiga kulturmiljöer. (Läs Från savann till rödljus.) Källa: Bolund, P., Hunhammar, S. (1999). Ecosystem services in urban areas. Ecological economics 29(1999) 293-301.

Sara Borgström

---

Vad tyckte du om artikeln?

Ange ditt namn*:


Ange din E-mail adress*:


Ange din kommentar:

* frivilligt