Det kryllar i stenöknen

Ingen tänker väl på soptippar eller hamnar då man säger biologisk mångfald. Men ändå är det i dessa miljöer som ornitologer, botanister och insektsforskare ofta hittar spännande arter. Biologisk mångfald är dessutom inte bara lite kul, utan livsviktig för hela staden.

Strömparterren i centrala Stockholm. Foto: Jakob Lundberg

Behövs biologisk mångfald i staden?

Biologisk mångfald handlar kort och gott om variation av gener, arter, eller ekosystem. Vi människor behöver mångfalden då den utgör en slags försäkring för att naturen ska kunna fungera även vid störningar, som t.ex. klimatförändringar och giftutsläpp. Att naturen fungerar är livsviktigt för oss, vår föda, vårt vatten, luften vi andas[1] - allt är intimt sammankopplat med fungerande ekosystem. Om det finns gott om mångfald är det större chans att någon art eller ekosystem kan ta över funktionerna efter en störning då många arter eller hela ekosystem skadats.
    För att träden ska ta upp koldioxid krävs förutom vatten, en myriad av arter i marken som omvandlar trädets löv till näring. Under en sko av storlek 44 ryms ungefär 115 000 småkryp som arbetar med att bryta ned allt som faller till marken[2]. Vi måste vårda både vattnets kretslopp och de organismer som är involverade där, och även marken och arterna under våra fötter för att träden ska må bra. Träden i staden ger oss även andra tjänster som bullerskydd, upptag av partiklar och filtration av föroreningar samt ökning av luftfuktigheten och skugga. Räcker det då inte med en sorts snygga träd i parken eller allén? Just nu finns det flera sjukdomar som härjar bland våra träd som almsjukan och angrepp på ek och barrträd. Med flera trädarter är chansen större att koldioxidupptaget fortsätter trots sjukdomarna.

Hur kan det krylla här?

Det byggs, skrotas, planteras, äts, transporteras och slängs hela tiden i staden. Det lockar både människor och andra organismer. All denna aktivitet orsakar störningar för de som finns här men skapar samtidigt miljöer som inte finns någon annanstans. Våra hamnar, bangårdar, soptippar, marknadsplatser, trädgårdar, fasader och motorleder ger nya miljöer att erövra för de arter som vågar.
    De av människan starkt påverkade miljöerna har ändrade markförhållanden, vattenförhållanden och temperatur jämfört med stadens omgivningar. Detta gör att vissa arter inte trivs i stadsmiljön som t.ex. grodorna som behöver våtmarker, fjärilar som ofta behöver en mångfald av blommor och lavar som är ytterst känsliga för luftföroreningar[3]. Andra arter lockas, framförallt växter, insekter och fåglar. Ytterligare andra anpassar sig helt enkelt till förändringarna[4].
    Staden är en knutpunkt för kommunikation och handel. Det är en av orsakerna till att en betydande del av den biologiska mångfalden utgörs av nya införda arter i den urbana miljön. De kommer till exempel med ballastvatten, emballage, skosulor, husdjur och päls eller fjädrar. Eftersom städerna utgör knutpunkter för handel och kommunikation är flödet av nya arter större här jämfört med i andra miljöer. Nya arter som införs och överlever utgör ofta ett hot mot den tidigare existerande mångfalden. De inhemska arterna konkurreras ut av de nya arterna som kan komma att helt dominera sin nya miljö. En ny art underlättar ofta även nya introduktioner[5].

Ingen sol i helgen![6]

Staden är en annorlunda miljö med en mycket tät befolkning och en stor del av markytan är bebyggd. Enorma mängder energi omvandlas till värme, vilket gör staden både varmare[7] och torrare än det omgivande landskapet. Det regnar ofta mer[8] i städerna eftersom utsläppen av partiklar från bilar och industrier underlättar molnbildning. Man har visat att det regnar oftare på helgerna i städerna eftersom arbetsveckans utsläpp har ackumulerats i luften. Regnvattnet förs bort över hårdgjorda ytor och gör så att grundvattenytan sjunker och avdunstningen minskar, därav den torrare luften. Dessa faktorer påverkar vilka arter som trivs i staden.

Våra grannar[9]

Staden är en tillflyktsort för arter som fått sina naturmiljöer förstörda, t.ex. av ett allt intensivare jordbruk i stadens närhet. Många av våra anlagda parker liknar det äldre jordbrukslandskapets hagmarker. Fasader och tak ersätter berg och raviner för tornfalk och duvor. Gatuköken är en annan viktig biotop för stadens fåglar, t.ex. gråsparvar, skator eller måsar. Även råttor stormtrivs bland våra matrester och syrsorna sprids allteftersom fjärrvärmenätet byggs ut i städerna. Störningar som markexploatering ger ofta upphov till en annorlunda flora, då frön som legat och vilat i jorden under lång tid börjar gro. Ett exempel är rivningsmassorna efter Klarakvarteren i Stockholm som nu ligger vid Frösundavik. Där blommar europeiska medicinalväxter som användes för länge sedan.
    På soptipparna trängs många underliga arter som t.ex. hampa och bolmört. Ett övergivet hamnområde för internationella fartyg i Västervik är den plats i Sverige som hyser flest arter av björnbär. Det finns också många insekter som trivs i vår närhet som t.ex. baggar i våra basvaror, mal i våra kläder, löss i håret och på väggarna, kackerlackor i TV:n, silverfiskar i badrummet och blomflugor i krukväxter och fruktskålar. Listan kan tyckas oändlig. I staden där vi människor är tätt samlade trivs givetvis dessa småkryp. Vissa arter finns nästan överallt där människan finns. Ett exempel är gråsparven. Den finns i nästan varje stad i världen och är därför en så kallad kosmopolit.
    
Sara Borgström

---

Vad tyckte du om artikeln?

Ange ditt namn*:


Ange din E-mail adress*:


Ange din kommentar:

* frivilligt