Ann Kinzig om konsten att forska i städer

Ann Kinzig forskar i urban ekologi i Phoenix, USA. Ämnet förmedlar bland annat en syn på människan som en del av ekosystemet, någonting hon tror européer har lättare att ta till sig än amerikaner. Hennes forskning spänner över många ämnesområden, vilket stundtals är en utmaning i en konservativ universitetsvärld.

Ann Kinzig Foto: Jakob Lundberg

Det tvärvetenskapliga sättet att tänka är Kinzig van vid. Hela hennes utbildning har i stort sett gått i tvärvetenskapens tecken. Hon har studerat till synes så vitt skilda ämnen som datavetenskap, fysik och ekologi.
— När jag insåg att jag inte kunde rädda världen genom fysiken började jag studera energiresurser. Utbildningen ledde till en doktorsgrad i energiresurser, någonting som inte mer än 45 personer i världen har.

Men det är inte alltid lätt att arbeta tvärvetenskapligt. Kinzig berättar att universitetsvärlden stundtals kan vara väldigt konservativ. Traditionellt sett skall forskningen bedrivas individuellt och inte i grupp, något som är en förutsättning i det tvärvetenskapliga arbetet.
— Kanske är vi på väg mot ett paradigmskifte mot mer tvärvetenskapligt tänkande. Men vi måste inse att alla övergångar är svåra - det finns alltid någon som delvis blir förbisedd och missnöjd.

Människan en del av naturen

I sin forskning utgår Kinzig från en syn där människan är en del av naturen snarare än en yttre påverkande kraft. Hon tror att de här tankarna är lättare att få gehör för i Europa än i USA.
— I England är så gott som all mark på något sätt brukad av människan. Tankarna om människans integrerade plats i ekosystemet känns därför inte främmande. Stora delar av västra USA består av vidsträckta ytor relativt orörd natur. Detta tror jag gör att amerikaner inte har lika lätt att nå samma insikt.

I sin forskning innebär synsättet bland annat att hon studerar staden som hon skulle studerat vilket annat ekosystem som helst. Det här är någonting som var långt ifrån självklart för ett tiotal år sedan.
— Förr var de flesta studier koncentrerade till den av människan orörda naturen. Man betraktade staden som något som genererade störningar, men utredde sällan hur den gjorde det.

I Phoenix har man nu börjat forska på städer med detta perspektiv.
— Det finns inget bättre ställe än staden för att undersöka hur människor kan platsa i teorier om ekosystem.

Utmaning göra staden bra för naturen

För att försöka förstå människans roll i naturen kan de ekologiska teorierna dock bli otillräckliga. Sociala och ekonomiska faktorer spelar också in, speciellt i städer, och måste därför tas med i de studier som görs.
    Kinzig har en positiv grundsyn på staden. Den kan vara ett bra ställe att bo på för människor samtidigt som det ligger en utmaning i att göra staden bra för naturen. Men att försöka begränsa stadens tillväxt är inte en lösning enligt Kinzig:
— Man kan inte säga att städer inte får växa mer. Befolkningen ökar och måste kunna ta vägen någonstans.

Hon nämner transportena i en stad som en kritisk faktor. Genom att förbättra och förenkla transporten kan många problem lösas. Att skapa en stad med många centrum istället för ett enda, så att människor inte behöver åka lika långt för att komma till sitt jobb, en mataffär eller ett gym är en idé som delvis skulle lösa transportproblematiken.    
    Kollektivtrafiken fungerar väldigt dåligt i USA. En förbättring inom det området skulle betyda mycket för en mer hållbar utveckling.
— Sen är det ett problem att amerikaner inte vill åka kommunalt utan hellre vill sitta ensamma i sina stora bilar.

Teresa Hellgren